Neutralt ordval

Vi som jobbar med språket i våra dagstidningar måste försöka att vara så neutrala som möjligt i vårt val av ord. Vi vill ju inte gärna beskyllas för att vara partiska. I alla fall inte på grund av att vi omedvetet valt att använda olämpliga ord eller uttryck. Hur skulle läsekretsen exempelvis reagera om vi genomgående använde termen arbetsköpare om företagare. Redan genom att använda ordet arbetsgivare har vi på sätt och vis tagit ställning.

Ett typexempel som dykt upp under senare år är vad man ska kalla de grödor som experimenterats fram genom de nya kunskaperna inom genetiken. Förr togs det fram nya sädesslag eller potatissorter genom att korsa olika arter med varandra. Nu kan man få fram nya arter i laboratoriet.

Det där har mött motstånd. De som ogillar utvecklingen eller är skeptisk till den säger att de nya grödorna är genmanipulerade. Det ordet försvann rätt snart i normalt språkbruk. Ordets negativa innebörd var för uppenbar.

De som är positiva till utvecklingen använder ett annat ord, genmodifierad. Det ordet är inte lika uppenbart, men tar klart ställning.

Modifierad låter positivt och ger sken av att det egentligen inte har hänt så mycket med grödan. Växten är bara lite annorlunda och förmodligen förvandlad till det bättre verkar det som.

Ett mer neutralt ord för företeelsen, som vi för det mesta använder oss av i tidningarna är genförändrad eller genändrad. Det berättar vad det handlar om, men ingen kan tolka ordet vare sig negativt eller positivt.

Det är också intressant att betrakta hur vi gärna genom vårt ordval försöker undvika att använda negativt värdeladdade ord. Kvinnor och män som förr var anställda i lantbruket kallades för pigor eller drängar. Genom åren fick de en alltmer självständig ställning på gården och med det fick de också nya titlar: lantarbetare, djurhållare, maskinskötare, banarbetare (på golfbanor), ladugårdsförman, och så vidare.

Ordet städerska var ett tag på väg ut. Det ansågs vara ett negativt laddat ord och borde ersättas med ordet lokalvårdare. Det har dock inte riktigt slagit väl ut. Om det beror på att det fortfarande är svårt att rekrytera män till yrket eller att städerskorna har sin yrkesstolthet har jag svårt att avgöra.

En av de svåraste orden att handskas med är det ord man ska använda när man talar om folk med en mörk hudfärg och som ursprungligen stammar från Afrika. Speciellt känsligt är hur man uttrycker sig i USA. Samma ord kan väcka starka känslor till liv beroende på vem som yttrar det. I Sverige säger vi svart eller mörkhyad. I USA används orden afro-american eller black american. Ordet afro-american kan i vissa kretsar väcka anstöt.

Att i USA använda "the n-word" är en dödssynd. Det gjorde en känd popstjärna härom året och det höll på att stjälpa vederbörandes karriär. Att skriva det är otänkbart annat än i vetenskapliga avhandlingar om själva ordet i sig.

En av de mer unika omskrivningarna i sammanhanget är den jag kommer ihåg från Radio Mosebacke på 60-talet. Där talade de om en man som skulle missionera i Afrika bland "de chokladfärgade gentlemännen".

Gäst på ledarsidan

Jens Bagge

Språkansvarig på BLT