Morgonen efter valet

Den 20 september, givet att det finns en klar vinnare, vaknar Sverige upp till antingen en statsminister som återvalts till ämbetet eller en nyvald. Oavsett segraren infinner sig ett land som är delat politiskt och som står inför svåra samhällsutmaningar.

Efter en hård valrörelse, där överord fått kompensera de ibland små skillnaderna, är det ovisst hur nästkommande mandatperiod kommer att fungera mellan blocken om egen majoritet inte uppstår för någon av dem.

Alliansen och framförallt Moderaterna har haft en medvind i opinionen sedan början av juni månad och som fortsatt in på september. Alliansen är större än de rödgröna och i ett antal fall med egen majoritet. Det ska mycket till för att den vinden ska vända före valdagen. Men den kan mojna.

Hur ställer sig väljarna till politiken som resultatinriktad verksamhet? Kommer den typen av politik värdesättas högst, eller kommer flera väljare söka sig till annat? Det kan dyka upp ett nytt parti riksdagen. Kommer Sverigedemokraterna in finns risk för närmast ett valkaos med långdragna förhandlingar och taktiskt manövrerande.

Både alliansen och de rödgröna har tydligt deklarerat att de inte vill regera med Sverigedemokraterna. Det största blocket ska regera och samarbete mellan blocken ter sig i dagsläget väldigt avlägset.

Politik handlar om att utforma samhället. Men den svenska valdebatten är varken tillräckligt konkret eller tillräckligt visionär. Den befinner sig på en mellannivå som det kan vara svårt att engagera sig i helhjärtat. Det är en av anledningarna till Sverigedemokraternas opinionssiffror.

Socialdemokraterna har haft svårt att mobilisera sina väljare och i S-ledningen finns en oro över den apati som präglat deras och de rödgrönas valkampanj. Genom att skrämmas med framförallt Moderaternas skattesänkningar, vill Mona Sahlin förmå fler att gå till vallokalen och rösta på S.

Det stora problemet med denna strategi är att Sahlin själv föreslår större skattesänkningar än alliansen för pensionärer inför nästkommande mandatperiod, samtidigt som de vill montera ner arbetslinjen.

Mycket av den klasskampsretorik som brukas av de rödgröna hänger inte ihop med deras konkreta politiska förslag som lagts. Att alliansen också lägger fram resurser till välfärden och skolan gör det inte lättare för Sahlin.

Frågan väljare ställa sig inför detta val är: I en värld i ekonomisk turbulens och i ett land som återhämtar sig från finanskrisens sviter, vad är då bäst för framtiden, alliansens reformism eller de rödgrönas konservatism? En majoritetsregering eller inte? Och vad innebär höger och vänster numera, egentligen?

Jacob Broman är 23 år och studerar ekonomi i Uppsala. Han skriver om politik och politiker, kulturfrågor och ungdomsfrågor.