Men vad gör Region Blekinge?
Ja, vad gör människorna som arbetar med Region Blekinge egentligen? Denna fråga, ofta uttalad med skepsis i rösten, får jag ganska ofta. När man säger att det är ett organ för länets strategiska arbete för en bra framtida utveckling, skakar de klentroget på huvudet.
Men så är det faktiskt. Region Blekinge är till formen ett forum för samarbete mellan länets kommuner, särskilt i frågor som är viktiga för länets utveckling och som är för stora och komplicerade för varje enskild kommun att hantera.
Personalen är anställd för att göra flera olika saker. Till en del sköter Region Blekinge utbetalning av de regionala stödpengarna. Det är regionen som hanterar ansökningar om olika projekt i syfte att utveckla Blekinge, ge fler jobb, hitta nya lösningar på gamla problem, eller nya problem. Ju påhittigare vi är, desto större är chansen att skörda framgångar. Påpekas skall dock att det är länsstyrelsen som fördelar den största delen av tillväxtpengarna, det så kallade företagsstödet.
Kommunpolitikerna, som nu håller på att öva upp sig till regionpolitiker, har bestämt att fyra områden är viktiga för länets utveckling: turismen, infrastruktur och kommunikationer, Östersjö- och Europafrågor samt utbildning och forskning. Till vart och ett av dessa områden finns en nämnd knuten, som hanterar sina respektive frågor och lämnar förslag till regionstyrelsen. Dessutom har regionen övertagit kulturfrågorna från landstinget och fördelar kulturanslagen i länet.
Men det allra viktigaste arbetet för tjänstemännen är att vara markkontroll. Man ska ha koll på vad som försiggår över vår nivå, på riks- och Europanivå. De har fått i uppgift av politikerna att bevaka alla nya utredningar och andra påhitt som dyker upp på riksplanet, så tidigt som möjligt. Där gäller det att vara aktiv och försöka vara med och påverka utvecklingen på ett tidigt stadium. Bara för att vi är ett litet län, betyder det inte att här inte kan tänkas kloka tankar.
Om vi inte håller ett vakande öga på det som brukar sägas "ligga i pipelinen", så kommer alla nya direktiv, föreskrifter och regler att drabba oss som ett slag i huvudet. Då är det bättre att hänga på från början, så kan man försöka se till att det blir något bra.
Ett exempel på den här omvärldsbevakningen är att landstingsrådet Bernth Johnson, tillika regionstyrelsens ordförande, sitter i EU:s regionkommitté och dess utskott för hållbar utveckling.
Som bekant finns det inte ett problem i det här landet som inte regeringen tror kan lösas i en ny utredning. Det dräller av nationella utredningar av olika slag. Ovanpå detta måste man vara någorlunda orienterad i vad som händer i EU, långtidsbudgeten, strukturfonderna, gemenskapsinitiativen och nya så kallade call. Det innebär att EU satsar en summa pengar för att medborgarna i EU ska komma med kreativa förslag inom ett visst område. Där finns pengar att hämta, om man kan tänka ut bra projekt och dessutom förmår att göra dem trovärdiga.
Region Blekinge ska alltså verka både uppåt och neråt. Det gäller att vi i Blekinge kan påverka, så att olika förslag blir bra för oss, men också neråt. Då menar jag att tjänstemännen ska fånga in viktiga tendenser och utvecklingsfrågor ur det stora informationsbruset, så att våra politiker kan ta ställning i olika framtidsfrågor.
Jag förstår om många tycker att det här är svårbegripligt. Men det är trots allt de strategiska frågorna, samarbetet med andra regioner, nationer och nätverk, som påverkar utvecklingen här hemma. Någon måste sköta det också.
