Med fingret på knappen

Officiellt hotar Nordkorea med krig och säger sig vara beredd att använda kärnvapen "i förebyggande syfte". I praktiken skulle alla aggressioner vara ett självmord för landet, men osäkerheten är ändå stor. Kanske har ledaren själv fallit offer för landets propaganda och kan tänka sig att trycka på den röda knappen? Mycket osannolikt, men knappast omöjligt. Dessutom är det oklart om landet ens har kapacitet för att avfyra sina vapen.

Konflikten synliggör i högsta grad den nya värld som börjat uppstå två decennier efter Sovjetunionens fall. USA är inte längre ensam herre på täppan, utan måste på allvar förhålla sig också till Kinas och Rysslands åsikter. Nordkorea är till stor del en produkt av det gamla kommunistiska Kinas maktambitioner, som understödde landet med trupper och material. Även om dagens ledare knappast hyser några stora tankar om Nordkorea kommer de näppeligen låta USA diktera hur landet ska hanteras.

Under den förra diktatorn, Kim Jong-Il, lyckades västvärlden göra vissa inbrytningar i den nordkoreanska muren, om än små. Ett sådant var den lilla ekonomiska frizonen Kaesong i södra Nordkorea, där Nord- och Sydkorea samarbetat för att bygga upp ett industriellt center.

För Nordkorea, där var femte barn beräknas vara undernärd, och ekonomin ännu kämpar med att återhämta sig efter Sovjetunionens fall, har centret varit en succé. Kaesongs blygsamma 123 fabriker med 50 000 nordkoreanska arbetare genererar värden för två miljarder dollar. Det i ett land med 28 miljoner invånare och en total BNP runt 30 miljarder. För Sydkorea har de ekonomiska vinsterna varit marginella, men det har skapat en öppning in i det annars stängda landet.

Nu hotar Kim Jong-Un att stänga zonen och har redan beslutat att inga sydkoreaner tillåts komma in. Det fåtal hundra arbetare som befinner sig där ska skickas tillbaka. Så skapas mer lidande och mer fattigdom. Vad regimen önska uppnå är oklart, men troligen handlar det om att stärka sin egen makt genom att än mer isolera sig från omvärlden.

Nordkorea är en kärnvapenbestyckad krutdurk mitt i det Östasien som på senare år blivit världens industriella centrum. Omvärlden måste fortsätta försöka skapa öppningar in i landet, helst genom handel och diplomati. Samtidigt är det en hårfin balansakt, att försöka hjälpa Nordkorea utan att hjälpa regimen, som alltid måste backas upp av militär styrka. Samma dilemma möter vi här i Europa i hanteringen av Vitryssland.