Med andra ögon

Ibland kan det vara nyttigt att lyfta näsan ovanför vattenytan. Därför ville vi på ledarsidan träffa Panche Dameski, parlamentsledamot i det Makedoniska parlamentet, och Lazar Nikolovski, regionombudsman i samma parti. I dagarna är de på besök hos Moderaterna i Blekinge för att följa valkampanjen.

De är med i Makedoniens center-högerparti, förkortat VMRO. Partiet håller sig på den strikt värdekonservativa skalan, med betoning på familj, tradition och den privata äganderätten.

Den privata äganderätten?

Makedonien är sprunget ur Jugoslavien. Landet klarade sig relativt helskinnat från Balkankrigen, men som för alla länder som genomgått förvandling från kommunism till marknadsekonomi, har tiden under diktaturen satt djupa spår. Tidningar brändes. Fängelserna svämmade över av politiska fångar, berättar Panche Dameski.

- Vi hade mycket liten frihet att starta företag. Fem ur familjen fick anställas. Överskred man det gick det illa, säger han.

Panche Dameski är i grunden veterinär. 2004 valdes han in i sin hemkommun. 2006 valdes han in i parlamentet, och omvaldes 2008.

Lazar Nikolovski, 27 år, bär en blå tröja med tryck. Först tänker jag inte på vad det står, men halvvägs in i intervjun noterar jag att ordet för "frihet" är tryckt på en mängd olika språk över hans bröst.

I många länder i det gamla kommunistblocket bär väljarna på en djupt rotad misstänksamhet mot de styrande. Hur gör man för att få människor demokratiskt engagerade under sådana förutsättningar, undrar jag.

- Det är svårt, säger Lazar Nikolovski. - Min föräldrageneration lever fortfarande med bilden att det var materiellt bättre under kommunismen. Det vi egentligen måste göra är att vända oss till den unga generationen. De har betydligt större kontakt med omvärlden, de reser och är uppkopplade via internet. De har helt andra förutsättningar, säger Lazar.

- Vi arbetar mot korruptionen säger Panche Dameski, och vi arbetar för att få lägre skatter än de flesta andra länder. Vi kämpar också med att reformera jordbrukssektorn och locka investeringar till landet.

Makedonien har, liksom många andra länder i det forna öst, infört så kallade platta skatter. Tio procent av inkomsten betalas - ett sätt att få folk att acceptera skatter överhuvudtaget. Skatten som funktion i samhället är misskrediterad efter årtionden av kommunistiskt vanstyre.

- Vi måste hålla så låga skatter, säger Lazar. Det är ett sätt för oss att stå oss i konkurrensen. Hade vi haft lika höga skatter som ni i Sverige skulle vi aldrig ha fått några investeringar till oss, säger han.

Makedonien kämpar med svåra problem, narkotikasmuggling, trafficking och som sagt korruption. De vill bli medlemmar i både EU och Nato så snart som möjligt, för att kunna få skydd mot brottsligheten. När jag säger att många svenskar inte är speciellt förtjusta i EU säger de båda, att det är förståeligt.

- Ni betalar ju så mycket pengar, säger de.

Jag tänker, att det kanske inte skulle skada att fler svenskar visade verklig internationell solidaritet när det kommer till kritan. Det kostar att mena vad man säger.