Måste en journalist ha utbildning?

Skolverket har riktat allvarlig kritik mot NTI-gymnasiet i Karlskrona. När två personer från Skolverket i november förra året inspekterade friskolan fann de flera brister. Båda skolans rektorer saknar skolledarutbildning och huvudrektorn har dessutom ingen lärarutbildning. Bara fyra av skolans åtta lärare är behöriga. Dessutom har de obehöriga lärarna fått fasta anställningar, vilket strider mot lagen.

Skolverket är dessutom kritiskt till att NTI-gymnasiet inte har upprättat något åtgärdsprogram för de elever som behöver särskilt stöd. Det måste varje skola göra. När Skolverkets inspektörer intervjuade lärarna på NTI-gymnasiet framkom det också att de vill ha mer datautbildning och större kunskaper i hur man sätter betyg.

Skolverkets kritik kan naturligtvis inte viftas bort. Lärare behöver naturligtvis de kunskaper som deras yrke kräver. Men hur många lärare skulle med handen på hjärtat inte instämma i att kunskaperna om datorer och hur man betygsätter sina elever kunde vara bättre?

Att många anställda saknar formell behörighet för det jobb de gör är inte bara vanligt inom läraryrket. Låt oss titta på journalistkåren och denna tidning, som ett exempel. Ålderssammansättningen på BLT:s redaktion är ganska typisk för tidningsbranschen. Många befinner sig i medelåldern och en del har passerat 50. Vikarierna är yngst och de som är trettio eller yngre och bara jobbat något eller några år är något färre.

Bland de äldre har de flesta ingen journalistutbildning på högskolenivå och några har ingen journalistutbildning alls.

Bland de yngre och vikarierna är det fler som har högskoleutbildning, men många har bara journalistutbildning från någon folkhögskola.

En betydande andel av BLT:s journalister saknar alltså behörig utbildning och flera har journalistutbildningar, folkhögskoleutbildningar,vars innehåll och inriktning kan skifta stort. Som om inte det räckte finns det bland cheferna på BLT:s redaktioner de som saknar journalistutbildning.

Om vi betraktar behörigheten bland BLT:s journalister ur ett "Skolverket-perspektiv" skulle slutsatsen förstås bli att BLT snabbt måste förbättra kompetensen hos sina anställda, annars borde tidningens utgivningstillstånd dras in.

Att jämföra journalister med lärare förefaller drastiskt. Lärarna ska utbilda barn och ungdomar för framtiden. Vi journalister ska granska och bevaka samhället och makten. Det är också en oerhört viktig uppgift.

Jag tror inte att ni läsare tycker att BLT är en tidning där inkompetensen lyser igenom, för att journalisterna där inte behärskar sitt arbete.

Nåväl, sådant som den grafiska utformningen ger för all del ett mer genomtänkt intryck på många större tidningar. Men det kan å andra sidan lika gärna bero på att dessa har betydligt större resurser att avsätta för den grafiska utformningen.

Formell kompetens bör alltid vara att eftersträva. Men det gör knappast lång yrkeserfarenhet mindre viktig.