Lätt som en plätt
Inför budgeten har det högljutt diskuterats och debatterats bland ekonomer, ledarskribenter och politiker om huruvida dagens överskottsmål bör slopas för att regeringen ska kunna spara mindre, låna mer och spendera mer pengar.
Men såväl finansminister Anders Borg som Socialdemokraternas skuggfinansminister Magdalena Andersson säger att överskottsmålet bör lämnas oförändrat. Och då blir det väl så.
Överskottsmålet innebär att statens finansiella sparande, inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till en procent av BNP över en konjunkturcykel. Det som komplicerar överskottsmålet är skrivningen ”över en konjunkturcykel”. Det kan skapa årliga avvikelser och försvåra utvärdering då det är oklart hur lång tidsperioden är.
Men det är mycket storm i ett vattenglas omkring Sveriges överskottsmål. Det är i dag möjligt för regeringen att driva ett underskott under en lågkonjunktur. Men det kräver att regeringen driver ett budgetöverskott i goda tider.
Regeringen tillåter budgetunderskott på grund av hög arbetslöshet och skakig tillväxt under en lågkonjunktur, budgeten balanseras över tiden, eftersom överskott i goda tider spenderas i dåliga tider. Överskotten kommer när vi har råd med dem, under en högkonjunktur, och underskotten när vi behöver dem som mest, under en lågkonjunktur.
Överskottsmålet är inte svårt utan återspeglas av en enkel och uråldrig visdom. I Bibeln rådde Josef Farao att spara under de sju feta åren så han kunde förbereda för de sju magra. Det funkar än i dag.
Det finns även andra mål än att än att börja trassla in sig i överskottsmålet. Översyn av skatter och politik för de långsiktiga ekonomiska och demografiska utmaningarna med rätt program är viktigt under de kommande åren. Diskussionen om överskottsmål får inte bli en rökridå för annat som behövs.
Finansminister Anders Borg har på senare tid talat om behovet av att "tillföra energi till svensk ekonomi".
Möjligtvis är New Age-retoriken en del i de nya Moderaternas strategi för att nå väljare som är gillar chakra, men Borg har rätt. Med en hög arbetslöshet som ligger stilla och en ekonomi som växer trögt är det inte den bästa tiden att höja skatterna eller minska utgifterna. I ljuset av det är Socialdemokraternas skattehöjningar om 30 miljarder så feltänkt som det bara kan bli.
Det återstår att se vad regeringen kommer med för budgetförslag, men stimulanser behövs. Investeringar i utbildning, forskning, infrastruktur och företagande är välkommet. Regeringen har både ett arbetslöshets- och ett sysselsättningsmål som ställer stora krav. Ett ytterligare jobbskatteavdrag bör självklart ingå som ett steg på vägen för att uppnå de målen.
Jacob Broman
