Låga förväntningars missnöje

KOMMENTAR || Den högre utbildningen lever inte upp till sitt uppdrag. Färre än hälften av alla företag upplever att högskolorna bidrar till företagens kompetensförsörjning och färre än en tredjedel tycker att studenterna förbereds för arbetslivet. Även andra uppdrag, som att stärka grunden för demokratin, eller ge studenterna bildning, får underkänt av näringslivet.

Nyheter • Publicerad 11 april 2013

Allt enligt rapporten Företagens syn på högre utbildning, från Svenskt Näringsliv. En möjlig invändning är att företagen ställer orimliga krav på den högre utbildningen, men det motbevisas av den matchningsproblematik som råder, där företag skriker efter arbetskraft samtidigt som många nyutexaminerade har svårt att finna jobb.

Den svenska högskolan har förändrats kraftigt sedan 90-talskrisen. Elituniversitet har blivit masshögskolor. Närmare hälften av alla ungdomar börjar numera på den högre utbildningen, de flesta i jakten på ett framtida jobb.

Att utbilda för näringslivet har blivit det överskuggande uppdraget, även om andra värden inte ska tappas bort. Det kräver ett nytt tänk. Samverkan med omvärlden är ett av högskolans tre uppdrag, men det finns inga ekonomiska belöningar för de som lyckas. Att förändra resurstilldelningen vore välkommet, så att en del av den ersättning högskolorna får baseras på hur stor andel av studenterna som hittar arbete efter studierna. Sådana förslag finns redan - det är dags att göra dem till verklighet.

Erik Hultgren

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons