Ledare BLT

Judiska kvinnor diskrimineras i Israel

Ledare BLT Artikeln publicerades

Det lilla landet Israel är inte bara en demokrati, mitt i en öken omgiven av odemokratiska länder vars lagar mer eller mindre vilar på det islamiska rättssystemet, fiqh. Israel är också ett, när det gäller vetenskap och forskning, framstående land.
För oss i det sekulariserade Sverige framstår Israel kanske som en lysande stjärna i ett skymningsland av krig, diktatur och fattigdom.
Nej. Det är en både skönmålande och missvisande beskrivning av verkligheten. På ett område, lagar som omger äktenskapet, uppvisar staten Israel faktiskt likheter med religiösa dikaturer som Iran. I vissa avseenden skulle man faktiskt också kunna beskriva Israel som en religiös stat.
Israels skilsmässolagstiftning är ett bra exempel på detta.

Familjelagstiftningen har i Israel anförtrotts de religiösa samfunden. Det innebär att olika regler gäller för israeliska gifta par beroende på om de till exempel är judar, muslimer, rysk-ortodoxa kristna eller katoliker.
Som ett resultat av detta är det inte möjligt att gifta sig borgerligt i Israel. Däremot godtas borgerliga vigslar som ingåtts utomlands. Det har tidigare inte heller varit möjligt för en judisk israel att ingå giltigt äktenskap med en kristen eller muslim. Men efter ett utlåtande av Israels högsta domstol för ett tag sedan har möjligheten öppnats, under förutsättning att den icke-judiska parten är medborgare i ett annat land och vigseln sker på det landets ambassad eller konsulat.
Men eftersom de flesta israeler är bekännande judar är det den judiska ortodoxa lagen Halacha som till stor del sätter reglerna för deras äktenskap. Och här är det allt annat än jämställt mellan könen.

En judisk-israelisk kvinna kan inte ta ut skilsmässa utan sin makes godkännande. Utan skilsmässa kan inte heller judiska kvinnor gifta om sig, och de barn en kvinna som separerat eventuellt får med en ny man räknas enligt lagen som utomäktenskapliga - mamzerim. Att "mamzerim"-barn kan leda till social stigmatisering för dessa kvinnor är knappast förvånande.
Och varför kan inte israeliska kvinnor, precis som svenska, vänta på skilsmässa innan hon skaffar ny man och nya barn?
Den judisk-israeliska kvinna som vill begära skilsmässa måste vända sig till en särskilt skilsmässodomstol, som sköts av rabbiner. Och vars domare nästan alltid är män. Kanske är det därför inte så underligt att judiska kvinnor inte sällan kan få vänta i fyra-fem år på att få ut skilsmässa. Vilken svensk kvinna - eller man - skulle acceptera att få vänta så länge på att skaffa sig ett nytt liv efter en separation?

Israel bildades med religiösa förtecken; som en nation för världens judar. Under dessa förutsättningar är det förstås inte lätt att bygga en stat som behandlar alla medborgare rättvist. För de olika religiösa grupperna i Israel har ju olika syn på samhället och på jämställdhet.
Men när majoriteten av landets kvinnor diskrimineras i lagboken har de israeliska politikerna anledning att vara allt annat än nöjda.