Hetslagstiftningens gråzoner

Igår hölls huvudförhandling i Högsta Domstolen i fallet Åke Green - pingstpastorn som 20 juli 2003 predikade över homosexualitet i sin församling. Den som lyssnade på hela rättegången i HD, hade ett digert material att ta ställning till efteråt. Både åklagare Stefan Johansson och försvarare Percy Bratt gjorde utomordentliga slutpläderingar. Inte någon sten lämnades ovänd för att belysa komplexiteten i fallet.

När domen kommer vet vi inte ännu. Fram till dess får vi resonera principiellt kring det som sagts i HD.

Först och främst måste det konstateras att målet belyser hur svårt det är att avgöra var yttrandefriheten och religionsfriheten tar slut, och när en person lämnar lagens råmärken. Det har tidigare avgjorts att Bibelns texter som sådana inte utgör hets mot folkgrupp, inte heller att predika kring dem på ett sakligt vis: det har en rättegång under 2004 mot en pastor i Livets Ord visat.

Frågan det istället kokade ner till igår var, hur mycket en pastor kan lägga in av egna tolkningar och tankar i en predikan. Och det var just denna problematik som debatterades när hetslagstiftningen utvidgades 2003 till att också innefatta gruppen homosexuella.

Högsta Domstolens förhandling i går visar tydligt de gråzoner som uppstår i och med hetslagstiftningen, och att debatten kring den inte är avslutad ännu. Kanske blir det alltså hetslagstiftningens vara eller inte vara som helhet som kommer att diskuteras vid sidan av Åke Greens mycket stötande formuleringar i sin predikotext. Detta eftersom lagen skapar så stora gränsdragningsproblem. Ytterligare en aspekt som diskuterades 2003, när utvidgningen om homosexuella infördes i lagen, var nämligen varför just de homosexuella skulle inkluderas i hetslagstiftningen och inte andra speciellt utsatta grupper, till exempel kvinnor.

Det rimliga borde vara, att antingen finns det ett fullgott skydd i lagen mot hets mot folkgrupp på alla de klassiska grunderna: ras, kön, sexuell läggning eller religiös tro. Eller så har vi ingen hetslagstiftning alls, och så får vi helt förlita oss på andra lagrum när det kommer till hatbrott mot någon av dessa grupper.

Men nu står vi de facto inför en nygammal hetslagstiftning som HD måste ta ställning till. Åklagarens plädering lade betoningen på ordet "missaktning" - och att Åke Greens predikan, speciellt fyra passager, uttrycker en djup missaktning mot homosexuella som grupp. Försvaret fastslog att det vore en orimlighet att fälla Åke Green för hets mot folkgrupp, eftersom hans intention inte varit att visa någon missaktning.

Vi kan utgå ifrån, att Högsta Domstolens utslag blir kontroversiellt, vad det än blir. Om inte Åke Green fälls så återstår det för HD att i framtiden ta ställning till exakt var gränsen går för hets mot homosexuella.