Fiskestoppet är juridikens "fel"

Nu är det stopp för trålfisket efter torsk. Beslutet togs av EU-kommissionen i måndags, dagen innnan det skulle införas. Inte förrän 1 september kan trålarna gå ut igen och då förhoppningsvis med de nya trålarna, den så kallade Bacoma-trålen.

Dessa ska då ha särskilda "fönster" i trålarna där det sitter fasta fyrkantsmaskor, stora nog att släppa igenom torsk, som inte motsvarar minimåttet. Att de är fasta innebär att de fortsätter att stå helt öppna hela tiden man trålar. I en konventionell trål med diagonalmaska dras maskorna ut och blir helt täta när trålen fylls med fisk. Det betyder att småfisken får svårt att rädda sig ut ur trålen.

Vid de senaste förhandlingarna i Östersjökommisionen togs ett mycket olyckligt beslut. Svenskarna drev kravet på dessa Bacomatrålar, medan en del andra länder, bland annat Polen protesterade och ville ha kvar trålarna med diagonalmaskor. Beslutet blev då att bägge trålarna fick användas. Eftersom den konventionella trålen fångar mer fisk, även småfisk, så har ju de flesta fortsatt att använda den hellre än Bacomatrålen, av ekonomiska skäl.

Här är det ekonomiska realiteter som styr. Det finns knappast någon fiskare som ädelt säger att okej, jag kör Bacomatrålen, när trålaren bredvid tar upp 30 procent mer fisk med den vanliga trålen. Det var alltså det sämsta beslut som kunde ha fattats.

Det inser man nu och därför måste något radikalt göras. Meningen var då att EU-kommissionen nu skulle ta beslut om att endast Bacomatrålen skulle vara tillåten. Detta var svenskar, tyskar och danskar helt med på och förmodligen också övriga länder, särskilt de som är på väg in i EU, d v s alla utom Ryssland.

Men, och det är här det nya fiskestoppet kommer in. Eftersom reglerna säger att gemensamma beslut ska ratificeras av respektive land och då har de enskilda ländernas regeringar tre månader på sig att göra detta.

Det innebär i sin tur att även om beslutet om att enbart Bacomatrålar skulle få användas fattats i går, så hade varje land ändå haft tre månader på sig att godkänna beslutet och under tiden hade fisket med de konventionella trålarna fortsatt. Därför tog kommissionen beslutet om ett torskfiskestopp från 15 april. Innan september ska då alla formaliteter vara utredda, alla länder ha godkänt Bacomatrålen och fiskarena hunnit skaffa nya trålar. Det är alltså ett tekniskt stopp och inte ett biologiskt, betonar kommisionen.

Ibland mal de administrativa och juridiska kvarnarna långsamt. Fiskestoppet har dock det goda med sig att förutom småtorsken, som skulle ha sparats med Bacomatrålarna, så sparas även de större fiskarna. Åtminstone en del. Garnfisket får nämligen fortsätta. Då krävs det ju verkligen att det övervakas så att inte garnen står ute för länge och samlar på sig döda och ruttnade fiskar, ett "sommarjobb" för Kustbevakningen.