1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Nyheter

Federalism del av lösningen

KRÖNIKA || Just nu är det på modet att vara EU-skeptisk. Mer mellanstatlighet, mindre centralism, heter det.
Nyheter • Publicerad 21 maj 2014

Men låt mig säga en sak. Jag tror det är fel. Jag tror, att ju mindre som finns tydligt reglerat vad EU ska syssla med, ju mer saker som överlåts åt diplomati och förhandlingar i slutna rum, desto mer obskyrt och ogenomskinligt blir EU för allmänheten.

Utvecklingen kräver, och kommer att kräva, samarbete av oss som bor i Europa. Detta bör regleras i en konstitution och inte gömmas undan i förhandlingar.

Av den, och av många andra anledningar, tror jag mer på federalismen än mellanstatligheten som långsiktig idé för EU:s gemenskap.

Vi har en märklig syn på federalism i Sverige, åtminstone nuförtiden. För tio år sedan var det ordet på allas läppar i EU-sammanhang. Vänsterdebattören Per Wirtén skrev i lång artikel i Dagens Arena i slutet av januari 2003 om hur federalismens idé passar EU. Federalismens kärna är att kombinera ett handlingskraftigt politiskt centrum med krav på stor lokal autonomi och decentralism. Eller med andra ord att skapa ett förbund där medlemsländernas politiska, kulturella och sociala olikheter inte utplånas utan bevaras, skrev han då.

Han pekade på, att bildandet av Amerikas förenta stater i grund och botten påminner mycket om EU. Inte heller när det förbundet bildades fanns någon enighet så som vi har blivit vana att betrakta USA idag, vare sig kulturellt eller språkligt.

Federalism är inte ett sätt att centralisera makten, det är ett sätt att ge centralmakten vissa befogenheter, men delstaterna ett mycket stort mått av självbestämmande. Federalismen är superstatens motsats, löd stridsropet då. Så är det fortfarande.

Man kan tycka att de som förespråkar federalism för EU i dessa dagar, exempelvis Folkpartiet, antingen är lite bakom flötet, inte har fattat något av de senaste årens utveckling, eller möjligen lider av en kombination av dessa båda saker.

Efter de senaste årens turbulens i länderna inom unionen har det blivit modernt att distansera sig från vad som händer i Bryssel med slagordet att vi bör ha mer mellanstatlighet.

Frågan är, om de slutna rummens förhandlingar skulle bli mer öppna av det, eller mer begripliga för den stora europeiska allmänheten.

Jag tvivlar starkt på den saken.

Sylvia Asklöf Fortell
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.