Ett dåligt inflytande

För frågan om friskolornas etablering dockar ju in i hela den viktiga skoldebatten. Som vi skrev i lördagens ledare är den diskussionen så mycket större och mer komplex än bara vem som driver skolan och under vilka former.

Vi har en närmast katastrofal situation om man tittar på antagningssiffrorna till lärarutbildningen. Härom veckan visade Dagens Nyheters uppmärksammade granskning att man kan komma in på den med sämsta möjliga resultat på högskoleprovet. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen, skriver DN. Vad som därefter har hänt är en kombination av många svek gentemot skolan från statens håll.

Den förödande kommunaliseringen placerade skolfrågan i organisationer som tidigare haft sociala frågor som huvudsaklig inriktning.

Läraryrket devalverades när lärarna blev kommunanställda (ett viktigt argument mot kommunaliseringen) och skolorna hamnade i de kommunala budgetarnas regi.

Lärarlönerna har sedan dess släpat efter alldeles katastrofalt. Nu har svenska lärare mycket låga löner i förhållande till andra OECD -länder och nordiska kollegor. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har kört tandemkampanj under en tid för att få upp frågan om lärarnas löner på dagordningen.

Det har lyckats till viss del. Men så länge skolan befinner sig inom den kommunala sfären är det svårt att se att tillståndet i de kommunala budgetarna inte påverkar lärarlönerna. Småpartierna i regeringen inser detta. Moderaterna håller emot.

Sämst löner av alla lärare har de som verkar i socialdemokratiskt ledda kommuner enligt Lärarförbundet igår, söndag.

Krisen handlar också om synen på skolans roll i samhället. Ska skolan främst vara en social institution som hanterar problem - eller ska det vara en plats för lärande? Omöjligt att skilja på, tycker någon.

Men det kommer vädjanden från lärarförbunden att det måste rensas bland uppgifterna på lärarnas bord.

Skolfrågan, och frågan om läraryrkets framtid, handlar om så mycket mer än om att friskolornas etableringsrätt. Man löser inga grundläggande problem genom att de kommunala politikerna får veto i frågan. Tvärtom!

Hittills har kommunernas inflytande över skolsektorn visat sig vara helt ödesdiger.