Det finns större hot än spriten
Igår publicerade Systembolaget helsidesannonser i svenska tidningar om EU.s alkoholpolitik. Annonsen var utformad som en brev till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, som allvarligt uppmanas att minska drickandet. Nu menar man naturligtvis inte Barrosos personliga konsumtion, den vet man knappast så mycket om, utan drickandet i Europa i största allmänhet.
Man konstaterar, med statistik och allmänna påståenden, att det sups mest i hela världen i EU och att hundratals miljoner euro skulle kunna sparas på en mera restriktiv alkoholpolitik. För att vara riktigt säker på att budskapet når kommissionsordföranden Barroso har man också publicerat samma helsida, på engelska, i Financial Times. Dessutom har Barroso fått ett personligt brev, en särskild hemsida har skapats och man har spelat in en film åt honom. Hemsidan heter betecknande nog www.DearMrB.se.
En stilla undran från en svensk konsument och kund på Systembolaget. Vad kostar det här kalaset? 14 miljoner? Det gick i alla fall Bolagets 50-årsfest på, och man åberopar samma 50-årsjubileum som grund för denna stort upplagda annonskampanj. Dyrt blir det i alla fall.
En stilla misstanke har sedan länge grott. Det här handlar inte om någon omsorg om människors hälsa, utan styrs enbart av profiten, vinstintresset. Den som redan har, vill mera ha. Hur många företag har råd med personalfester för 14 miljoner?
Det är en märklig dubbel sits, att marknadsföra för att få in vinst på försäljningen, och samtidigt varna för produkternas som man säljer och deras skadlighet för liv och hälsa. Jag tror att profiten går före omsorgen om människan.
Nej, det finns betydligt allvarligare hot mot Sverige och våra svenska system. I EU förbereds en lagstiftning kring tryck-och yttrandefrihetsfrågor, som är ett rejält hot mot svensk tradition sedan 1700-talet. Här talar vi inte om en futtig 50-årig historia, här handlar det om lagstiftning som är nästan 250 år. På torsdag nästa vecka är det exakt 249 år sedan yttrandefrihet och tryckfrihet lagfästes i Sverige.
Sverige har en av världens äldsta yttrandefrihetslagar, från den 2 december 1766. Yttrande- och tryckfrihet är de allra viktigaste friheterna i en demokrati.
I denna grundlag finns också regler om en ansvarig utgivare, en person som kan ställas till svars. Den är Sverige ensam om. Skulle den försvinna, kan det innebära att svenska journalister kan ställas till svars i vilket land som helst inom EU. Det skulle behövas att varje journalist känner till medielagstiftningen i 25 länder. Man kan riktigt höra hur tystnaden breder ut sig.
- Jag höll ett brandtal om varför tryck- och yttrandefrihetsfrågor bör hållas utanför det här lagstiftningsarbetet. Men att driva det med viss emfas är vi så gott som ensamma om, säger Micahel Hellner, sakkunnig vid justitiedepartementet och förhandlare i en arbetsgrupp under EU:s ministerråd, till tidningen Journalisten.
Kommittén försöker skapa ett enhetligt system för rättstvister när olika länders lagar stöter samman.
Journalister ger exempel på effekter av de kommande reglerna. Uppgifter om att tyska bilar är lätta att välta, och att lettiska företag dumpar löner, kan enskilda journalister hamna i domstol för.
Sista ordet är inte sagt, men här borde svenska resurser satsas på att rädda flerhundraåriga svenska traditioner, istället för att kasta ut miljoner på att hålla vinsten ät det svenska systembolaget uppe.
Det gäller att välja sina strider, annars blir risken att man ropar "vargen, vargen!" en gång för mycket. Vilket är viktigast, Systembolaget eller den svenska yttrande- och tryckfriheten?
Det kanske är dags för ännu ett brev till Barroso?
