Naturligtvis tycker de hårt arbetande och av bekymmer tyngda Blekinges fiskare inte om att jag skriver så, men maken till drabbad näring får man leta efter. Samtidigt som man slåss mot dioxinkrav från EU, vindkraftsparker till havs och minskande kvoter, så envisas man med att hålla huvudet högt.

Eller man försöker åtminstone. De är ungefär 200 kvar och det är inte många unga som vågar satsa på fisket. Det borde fler göra, för det finns en framtid i fisket, en framtid att slåss för. Det kan dock inte fiskarena göra ensamma och för att beskriva sina problem och försöka lyfta frågorna i ett politiskt sammanhang, träffade de i måndags samtliga blekingska riksdagsmän. Det blev en förmiddagslång mangling med många intressanta frågor, som inte kan vara så alldeles lätta att tränga igenom. Det är ju inte alla som sitter i Fiskeriverkets styrelse som Christer Skoog (s).

Fackordföranden i Sydkustfiskarna, Jan-Erik Holmberg, kunde också välkomna riksförbundets ordförande Reine J Johansson till överläggningarna. Christer Skoog fick sig nog en tankeställare när Reine Johansson flera gånger hårt kritiserade Fiskeriverket för flathet och osynlighet i debatten. Även styrelsen har väl skyldighet att se till att verket agerar, går ut och rättar till felaktigheter, menade Reine Johansson, en pik som Christer Skoog valde att inte kommentera.

De felaktiga bilderna tycks drälla i medierna, allt från tolkningar av regeringsförslag till den film som gjorts av Peter Löfgren och som sändes som Dokument Inifrån i höstas. Den var oerhört tendensiös, felaktigt vinklad, rent kränkande och inspelad med syftet att svartmåla yrkesfiskarena, sades det.

I filmen uttalade sig också "utbrytarna" Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening (SYEF) och det ogillades naturligtvis, liksom inslaget där en ur västkustfamiljen Ahlström intervjuades och talade om att fisket inte ska styras av människor utan av Gud allena. "Ahlströmarna" är inte heller med i Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) men har ställt till en hel del problem för yrkesfiskarkårens image.

I debatten diskuterades också vem som bör företräda fisket. I TV-filmen var det bara Christer Skoog som kan sägas vara i "aktiv tjänst". Han tyckte själv att han framstod i en märklig dager, intervjuad i riksdagen i svart kostym och selektivt citerad.

Över huvud taget verkade det vara en svårt sår i yrkesfiskekåren att SYEF bildats. Man talade om att "bittra, utslagna fiskare" inte ska företräda kåren. En del intressanta påståenden levererades också. Den som redigerat filmen skulle, enligt yrkesfiskarena, gå Sportfiskarenas ärenden och påminnelsen till olika människor att inte missa när filmen sändes i TV, kom från Sportfiskarena.

Det må vara hur det vill med den saken, men yrkesfiskarna är satta under hårt tryck. Många är bortträngda från sina traditionella fiskeplatser av baltiska fiskare som driver ett ytterligt oetiskt fiske, de är utkonkurrerade av fritidsfiskare, så kallade husbehovsfiskare som har sin försörjning tryggad i land, och som lägger all sin ledighet på att fiska utan att ha yrkesfiskelicens, med åtföjande krav på sig.

Det är lätt att hålla med yrkesfiskarena. Se till att vi får rent spel i fisket och ge Kustbevakningen klara direktiv om kontinuerliga kontroller - till havs!

Det fick riksdagsmännen fullkomligt klart för sig. Sedan återstår att se vad som kommer ut av detta. Jag minns i alla fall Johnny Gyllings påpekande att vi trots allt måste respektera varandra som människor. Det behöver man nog påminna om lite då och då....

I dagens tidning säger Kustbevakningen att man gärna vill ligga ute på fiskeplatserna för bättre kontroll, men då krävs det ändring av Kustbevakningens regelverk.

Det är väl åtminstone en sak som riksdagsmännen kan lyfta fram politiskt.