1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Nyheter

Det är ägarnas pengar

LEDARE || Vems pengar är de sedlar som betalas vid notan på en restaurang? Är det allas våra pengar, eller är det möjligen restaurangens?
Nyheter • Publicerad 15 juli 2013
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

De flesta är nog böjda att hålla med om att det faktiskt är restaurangens, eftersom den har tillhandahållit en tjänst och fått betalt för den.

När restaurangmomsen sänktes häromåret, från 25 till 12 procent, var det för att regeringen ville hjälpa branschen till flera jobb. Kritik kom snart från alla möjliga håll, att somliga restauranger använde pengarna för att förstärka löner för redan anställda, eller för att ägaren själv skulle kunna gå på semester.

Det kan inte vara ett problem. Att sänka en moms - alltså en skatt - är att till syvende och sist låta en bransch behålla de pengar som den rätteligen har tjänat in - på en tuff marknad med höga krav.

De pengarna tillhör då ägaren. Vare sig Skatteverket eller någon annan kan därefter ha synpunkter på hur restaurangen väljer att fördela de pengarna så länge allt sker inom lagens råmärken förstås.

Enligt nya siffror från SCB (Statistiska centralbyrån) har inte branschen anställt så många fler under dessa 1,5 åren som momsen har varit sänkt.

Restaurangägarna själva talar om motsatt erfarenhet. De talar om en förstärkning av branschen, att det har blivit en skjuts i affärerna.

"Branschstöd" kallas det, lätt föraktfullt, av Lars Jonung i Finanspolitiska rådet (Dagens Nyheter, 15/7). Ja, momssänkningen kan visserligen ses som ett branschstöd, men har tanken inte fallit någon in, att om momsen inte hade sänkts skulle vi kanske stå med en restaurangbransch i total kris med betydligt färre anställda?

Dessutom måste sänkning av moms och skatter vara principiellt betydligt bättre än att rakt av subventionera branscher, som rut och rot.

I det ena fallet låter man ägaren behålla det som tillkommit honom eller henne. I det andra fallet tillförs skattemedel till en bransch. Det är stor skillnad på det.

Man kan dessutom fundera på hur SCB:s mätningar går till. Den 25 maj förra året kommenterade vi på den här sidan, att 9500 personer fler var sysselsatta i branschen då, än vid samma tid 2011. Det var också enligt SCB:s siffror.

För övrigt: Om nu restaurangägarna faktiskt upplever en förstärkning i branschen, oavsett om den har lett till fler anställningar eller inte, vad säger det om behovet av att sänka fler momser?

Man får väl ändå utgå i från att Lars Jonung har funderat på den frågan.

Sylvia Asklöf Fortell
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.