Brott och straff
I helgen kom en undersökning (en av de som regelbundet dyker upp numera) som visade att Socialdemokraterna ökar och Moderaterna minskar - och att alliansen sammantaget ligger i underläge om man räknar samman oppositionspartiernas siffror. Reinfeldt menade att regeringen varit utsatt för kritik under ganska lång tid - inte minst Centerpartiet under vintern.
Men samtidigt som alliansen procentuellt sett ligger under i dessa partiundersökningar, visar andra undersökningar att hela 54 procent av väljarna tycker att regeringen gör ett bra eller mycket bra jobb. Bara 27 procent tycker att den gör ett dåligt eller mycket dåligt jobb. (Siffror från SKOP 18 mars).
Rimligen borde sådana uppgifter få lika mycket uppmärksamhet. De indikerar ju folkets inställning till regeringen som sådan. Inte till enskilda partier. Om det finns en välvillig inställning till regeringen är också myllan god för att få ut sitt budskap.
Nu har skillnaden mellan de som tycker att regeringen gör ett bra jobb, och de som tycker att den gör ett dåligt jobb, sjunkit. Ändå är den stor - hela 27 procent! Det är anmärkningsvärt mycket.
I Agenda blev det också frågor om Moderaternas inre liv - missnöje bubblar upp när vindkantringarna går för snabbt. Plötsligt dyker en debattartikel upp med ett nytt budskap och ingen mer än artikelförfattarna förstår varför. Ett färskt exempel: att Lagen om valfrihet i kommunerna inte ska vara tvingande.
Brottslighet och kriminalitet har alltid varit ett hemtamt område för de klassiska Moderaterna. Kan det vara en slump att Reinfeldt ägnade över halva sitt tal i helgen på Sverigemötet åt brott och straff?
I Agenda menade statsministern att det är bekymmersamt att domstolarna inte dömer enligt nyinförda straffskalor.
Det gäller bland annat det nyinförda begreppet "Synnerligen grov misshandel" (vilket är tortyrliknande misshandel eller tortyr). Minimistraffet ligger på fyra år men domstolarna lägger sig lägre. Då får vi höja miniminivån, säger statsministern, varvid han också trycker på klassiska moderata knappar.
När man har förlorat försvarsfrågan kanske kriminalpolitiken kan bli en nygammal profilfråga?
