Tre ledamöter reserverar sig mot läsrapport
Just vikten av bemannade skolbibliotek har diskuterats på Läsrådets samtliga möten, berättar Ingela Korsell, författare och lärare som också undervisat på lärarutbildningen.
För försiktigt
Tillsammans med Eric Haraldsson, skolbibliotekarie i Växjö, och Elin Nord, universitetsbibliotekarie i Göteborg, valde hon att reservera sig mot Läsrådets rekommendationer. Rapportens formuleringar är alltför försiktiga och motsvarar inte allt som behandlats under Läsrådets möten, anser hon. De tre ville också ha ett tydligt ställningstagande för skolbiblioteken.
– Man måste prioritera och bemannade skolbibliotek ligger i topp på listan av läsfrämjande åtgärder. Det är en konkret rekommendation som är lätt kommunicera och som enligt forskning skulle göra avgörande skillnad. Frågan är dessutom utredd, det finns en jättebra utredning med konkreta förslag – den börjar ju nästan samla damm vid det här laget, säger hon och undrar varför inget händer.
– Förmodligen tycker man att det är för dyrt, men jag vänder på det i stället: det är för dyrt att inte genomföra det!
Bemannade skolbibliotek för alla föreslogs i Gustav Fridolins utredning som överlämnades till dåvarande skolministern Anna Ekström (S) redan 2021. De bemannade skolbiblioteken ska slås fast i skollagen, föreslår utredningen som också varit ute på remiss.
Inte tagit ställning
Varken den förra regeringen eller den nuvarande har dock ännu tagit ställning till utredningens förslag vars kostnad 2021 beräknades till cirka 500 miljoner kronor.
Ett halvår efter Fridolins utredning presenterade dåvarande kulturminister Amanda Lind (MP) nysatsningen Läsrådet på Bokmässan i Göteborg. Rådet ska jobba för barn och ungas läsning, och inrättades som ett rådgivande organ under Kulturrådet. Ordförande blev Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet, men övriga ledamöter kommer från skola, forskarvärlden och litteraturområdet.
Ingela Korsell är besviken över att Läsrådet inte blev den självständiga aktör som förespeglades i ett tidigare skede. Rapporten "Nuläge om barns och ungas läsning" som nu lagts fram till regeringen är i stället Kulturrådets, framtagen "med stöd av Läsrådet".
"Det är akut"
Rapporten tar dock inte ställning för Läsrådets förslag om vad som behöver göras, framhåller Ingela Korsell.
Enligt henne är skolbiblioteken den arena där politiken kan nå fram till alla.
– Det är akut! Vi håller på att skapa parallellsamhällen. Att man inte kopplar gängkriminaliteten mer till sådana här åtgärder – det vore mycket billigare att satsa på detta, säger hon.