Juldeckare som håller vad den lovar
Kalla, vita vinternätter
Författare: Christoffer Holst
Förlag: Lovereads
Det finns saker som en deckarläsare ofta måste bortse från för att inte läsupplevelsen ska förstöras. Schablonbilder är en sådan sak, att ett eller högst ett par karaktärsdrag präglar de personer som gestaltas. Dessutom manifesteras de få karaktärsdragen ofta i deras utseende. Exempelvis är en schysst manlig polis i regel lång och blond, eller i alla fall otroligt attraktiv. Christoffer Holsts senaste bok om kriminalreportern Cilla Storm, ”Kalla, vita vinternätter”, är inget undantag.
En annan sak man måste bortse ifrån är sättet de talar på. Personerna radar nämligen med lätthet upp slagkraftiga formuleringar. Om man själv skulle råka få till en enda så rapp och vältajmad replik i det riktiga livet, hade ens nästa tanke genast varit att det lät precis som på film. För det är just så, i de på årsbasis författade kriminalromanerna pratar folk oftast mer som på film än som människor i verkliga livet.
Men om man kan bortse från sådana saker så är böckerna ganska underhållande, som ”Kalla, vita vinternätter” där Cilla Storms planerade lugna julfirande i Idre utvecklar sig till ett mordmysterium med ett musikaliskt underbarn och en överbeskyddande mor i centrum. Baksidestexten lovar att ”fjällidyll och julstök möter en kittlande spänningsintrig”. Det stämmer. Så boken har vad som krävs av en deckare på gränsen till feelgood.
