GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Filmrecension: Minionerna fördummar igen

I "Berättelsen om Gru" är de gula ostbågarna med guldfiskhjärnor tillbaka för att terrorisera publiken ännu en gång. Vad har vi gjort för att förtjäna detta?
Film • Publicerad 29 juni 2022
Superskurken Gru (Steve Carell) tillsammans med sina medhjälpare minionerna, i "Berättelsen om Gru". Pressbild.
Superskurken Gru (Steve Carell) tillsammans med sina medhjälpare minionerna, i "Berättelsen om Gru". Pressbild.Foto: Foto: UIP
Ett roligt "skämt" är att minionerna vill sova i samma säng som huvudpersonen Gru, i "Minioner: berättelsen om Gru". Pressbild.
Ett roligt "skämt" är att minionerna vill sova i samma säng som huvudpersonen Gru, i "Minioner: berättelsen om Gru". Pressbild.Foto: Foto: UIP

Sommarens mest störiga biopremiär är ursprungshistorien bakom superskurken Gru (Steve Carell) från "Dumma mej"-serien, som växer upp med stora drömmar om att bli världens mest diaboliska geni. Det är 70-tal, med stora mikrofonfrisyrer, lp-skivor och lökiga kung-fu-referenser. Gru gör först oskyldiga pojkstreck, som att använda ett ostpistol för att tränga sig före i kön till en glassbar, och detonerar en stinkbomb för att få en hel biograf för sig själv.

Han är ett superfan av skurkorganisationen "Grymlingarna", och blir mirakulöst kallad till intervju för att bli deras nya medlem. Tyvärr blir han utskrattad när de inser att han är ett barn. Tillsammans med minionerna kläcker Gru en spontan plan för att hämnas och i stället ta över som världens ondaste skurk.

"Minionerna" ja. Den just nu största animerade filmserien i världen. En psykolog hade förmodligen sagt att detta är en bidragande faktor till att så många unga människor är deprimerade i dag. Det känns åtminstone som om tunga receptbelagda läkemedel vore bättre biosnacks än popcorn för att uthärda det här bombardemanget av tomma visuella intryck.

De gula klumparna har som vanligt samma IQ-nivå som fiskmåsar, är klädda i hängselbyxor och pratar av oklar anledning en blandning av engelska, spanska, franska, filippinska och italienska. De måste vara en bidragande faktor till västvärldens förfall. Minionerna är inte roliga, gulliga eller någonsin nödvändiga för handlingen. De är liksom bara... där, och det är irriterande i princip hela speltiden.

Till skillnad från den ofta charmiga "Dumma mej"-serien är "Berättelsen om Gru" sparsmakad på lyckade skämt och det mesta av den tilltänkta publikens tålamod lär försvinna i en röra som saknar sammanhängande händelser. I stället staplar denna prequel mest olika trötta referenser till 70-talet och rider på en pågående retrotrend. Tyvärr utan ett korn av det årtiondets idérikedom.

Fakta: Minioner: Berättelsen om Gru

Genre: Animerat barnäventyr

Röstskådespelare: Steve Carell, Jean-Claude van Damme, Taraji P Henson

Regi: Kyle Balda

Längd: 1 timme 30 minuter.

Åldersgräns: 7 år.

Betyg: +

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.