Kultur o Nöje

Utmärkt sällskap under mörka kvällar

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
John Ajvide Lindqvist.
Foto:Mia Ajvide
John Ajvide Lindqvist.

Sveriges främste skräckförfattare avslutar sin trilogi med en med hårdkokt kriminalroman. Vår recensent Mikael R Karlsson låter sig förföras.

Roman X - den sista platsen

Författare: John Ajvide Lindqvist Förlag: Ordfront

Det är svårt att låta bli att dra paralleller till Stephen King när man läser John Ajvide Lindqvist. Precis som den förre ligger Lindqvists styrka i de realistiska delarna. I vardagslunket. I karaktärsbeskrivningarna. I stämningsläget där man vet att något som inte är speciellt behagligt lurar runt hörnet. I de målande miljöbeskrivningarna som ofta går i olika nyanser av grått.

Utan att tveka ligger John Ajvide Lindqvist i tätposition när det gäller skräckgenren i Sverige. Med "X – den sista platsen", som är den avslutande fristående delen av trilogin ”Platserna” befäster han denna position. Boken, som av förlaget beskrivs som en övernaturlig kriminalroman, är en sidvändare som är svår att lägga ifrån sig när man väl har börjat.

”X – den sista platsen” utspelar sig i ett gråkallt Stockholm. Tommy T, en kriminaljournalist med dalande karriär, börjar rota i självmordsvåg bland kriminella och kommer en mystisk ”X” på spåren. Via den småfifflande sjuttonårige morbrodern Linus, på väg att göra kriminell karriär, vecklas en historia ut som faktiskt innehåller mindre övernaturligheter än man kan förvänta sig. Och det är bra. Precis som sin amerikanska förlaga är nämligen John Ajvide Lindqvist som starkast innan monstren kliver in i handlingen. Det bäddar för att det övernaturliga, när det väl kommer, kan välkomnas som något som tråcklar upp den väv av tristess som karaktärerna är invävda i. Det är lite som om man befolkar en Roy Andersson-film med vampyrer, demoner och andeväsen. Det övernaturliga lägger bara till ytterligare en dimension.

    Är det då dags att redan nu börja gravera in namnet på nästa Augustpris? Är det dags att plocka fram superlativen och lägga sig platt för Lindqvist? Njaeee… ”X – den sista platsen” är bra, spännande, välgjord och närmast stilistiskt fullgången. I sin genre. Det är ingen stor litteratur i någon annan mening.

    Fast ändå. Även om det blir lite tunt då och då är det – understundom – mästerligt. Därför är det inte svårt att med varm hand rekommendera denna den senaste boken i den smala kategori som kan benämnas svensk skräck. Det här är spänningsläsning som står stark även i konkurrens med internationella storheter. Kanske inte riktigt Stephen King när han är som bäst, men sannerligen inte långt ifrån. John Ajvide Lindqvist är ett utmärkt sällskap under mörka höstkvällar. Får man drista sig att föreslå ett glas Villa Antinori till tortyren?