Vår tids konstiga konst
Det är tveksamt. Men tröstar mig med att jag inte behöver förstå. I stället går jag systematiskt till väga, ser på Anneli Furmarks målningar Isabell på hotell, ögonblicksbilder av en kvinna, Samma ögonblicksbilder , som Jacob Dahlgren visar med videokamera i Signs of abstraction.
Jacob Dahlgren har också gjort sexton randiga bilder.
Nu tar jag utställningskatalogen till hjälp, en katalog som tagits fram av Konstfrämjandet och skrivits av Yrr JÛnasdÛttir, för att pedagogiskt förklara utställningen. I katalogen finns texter för både barn och vuxna.
Konstfrämjandet står bakom utställningen. Den visar vår tids uttryckssätt: fotografi, måleri, skulptur och video. Samtliga verk behandlar, enligt katalogen, rummet på olika sätt här och nu.
Om Jacob Dahlgren, en konstnär som är född 1970, står att hans målningar är avbildningar av konstnärens egna privata tröjor. Han äger flera hundra randiga tröjor. Han går alltså omkring i oriiginalet till sina konstverk. Eller gör han inte?
Randiga tröjor
Han har kanske i stället gjort konst av vardagskläderna. Randiga tröjor brukar stå för det lekfulla, lite clownaktiga i motsats till strikta kostymer. Jacob Dahlgrens målningar är både strikta och oroande med en grafik som skapar skenbara förskjutningar i perspektivet.
Anna Nordquist Andersson har fotograferat genom ett öppet fönster, Rear window. Eller är det rent av en spegelbild där vi står i ett rum, men ser ett annat i spegelbilden.
Fotografen och jag vänder och vrider för att se hur bilden skapats, för tekniskt är den skickligt inlagt i ett spegelglas.
Sen står vi länge framför är Carin Suneson Blüchers Modellen med fem målningar, på var och en människa. Gemensamt för dem alla är att deras ögon och ansikte är täckta. På en målning står en kvinna med fruktskål i famnen. Hon tar med handen i frukten och böjer huvudet över skålen, men hennes ansikte är överklistrat.
Människornas uttryck är bokstavligen igentejpat av konstnären. Överlappat och täckt med tyger.
Dörrmålning
Jag tycker bäst om Viktor Kopp och hans målning Fjärran öster. En dörr att träda igenom, kanske vägen in genom i ett drömlanskap.
Rakt fram i konsthallen finns en annan dörr, lösryckt ur sitt sammanhang, seg att öppna, men som väcker minnen. Och vill du inte gå in där kan du gå ner i Anna Nordquist Anderssons In case of. Källarlämmen är uppslagen. Det är bara att stiga ner.
Alternativt krypa in i Malmökonstnären Robert Moreaus koja.
Hans träkoja har byggts efter en kopia av Villa Schröder, ett hus i Utrecht byggt 1924 av den kände arkitekten Gerrit Rietveld.
Förstod jag?
Gav jag svar på frågan om jag förstod något? Nej, men något nytt lär jag mig varje gång jag försöker sätta mig in i det som verkar främmande vid första anblicken. Med katalogens hjälp kan jag också lära mig förstå något av unga konstnärernas sätt att arbeta mitt i min egen tid.