Stämningsfullt stycke passionsmusik
° Långfredagsmusik i Jämjö Kyrka
° Via Crucis - Franz Liszt
° Jämjö Kyrkokör och Kören Grundton
° Elisabeth Svensson - mezzosopran,
Jörgen Axelsson - tenor, Göran
Karlsson - bas, Kristina Shtegman -
piano, Jan Bondesson - orgel, diri
gent
Franz Liszt var den virtuose pianisten som turnerade Europa runt.
Som sådan var han framgångsrik och hyllad - en 1800-talets superstjärna.
Men som kompositör hade han det svårare. Som en nydanare inom harmoniken blev särskilt hans kyrkomusik kritiserad och ignorerad. Han ville i denna komma bort från den gängse sentimentaliteten och anlägga en mer stram och värdig stil.
Via Crucis (Korsets väg), som Liszt skrev sent i livet, förblev otryckt till långt efter hans död. Verket är en meditation i fjorton avdelningar som skildrar Jesu lidande vandring till Golgata. Korta, intensiva stycken där kör och solister samverkar med både piano och orgel. Kantorn Jan Bondesson dirigerade detta sällan framförda körverk koncist och inkännande i Jämjö kyrka på långfredagen. Kören, ett tjugotal personer ur Jämjö kyrkokör och ungdomskören Grundton, var förstärkt med Jörgen Axelssons distinkta tenor och Elisabeth Svenssons varma mezzosopran.
Kristina Shtegmans pianospel var högst närvarande både i ackompanjemang och i passionerade solopassager. De senare fyllda av Liszts tvära kast mellan starkt och svagt.
Bondesson lämnade vid några tillfällen dirigentpulten och framförde på orgel tillsammans med Shtegman i något man skulle kunna kalla klaverduetter.
Orgelns varma klanger mötte pianots svalka i en mycket intagande musik. Kören sjöng bra, om än stundtals en smula tillbakahållet och med en viss tvekan; dock glänste sopraner och altar i ett par partier och Göran Karlssons korta soloinpass i basregistret var kraftfullt.
I slutkören Ave crux, spes unica blev helheten övertygande och stark.
Påsken i Jämjö inleddes sålunda med ett både ovanligt och stämningsfyllt stycke passionsmusik, tillika omgärdat av psalmsång, långfredagens text ur Matteusevangeliet och en betraktelse av kyrkoherde Tommy Biwefors.
Dag Ståhl