Moderna gillar olika

"Vi gillar olika" sammanfattar Modernas genomlysning av den svenska samtidskonsten. Något enskilt tema finns inte. 54 konstnärer visar verk som, enligt kuratorerna, är angelägna.

Mycket kan diskuteras; det enda helt bergsäkra med urvalet är att det kommer att ifrågasättas, konstaterar Fredrik Liew, intendent och en av utställningens tre kuratorer. Tillsammans med Lisa Rosendahl från Baltic Art Center i Visby, och Gertrud Sandqvist, professor i konstens teori- och idéhistoria vid Konsthögskolan i Malmö, har han bråkat med uppfattningen om viss konst som "intuitivt svensk".

I en tid då många konstnärer lever närmast nomadiskt krävs inget särskilt medborgarskap för att göra avtryck i det svenska konstlivet. Uppvuxen i Israel, bosatt i Paris, numera lärare på konsthögskolan Valand i Göteborg låter Ester Shalev-Gertz kollektiva svenska minnen träda fram i nuet. Ett tungt maskinljud ruskar om besökaren utanför entrén. Men var är maskinerna? Först tre salar in i Modernautställningen finns förklaringen. Förundrad över hur Norrköping tjusat till stadens gamla industriområde har Ester Shalev-Gertz rekonstruerat stadens gamla väveri. Hennes video-, text- och ljudverk "Sound machine" visar kvinnor som jobbade där tillsammans med de nu medelålders döttrar de då var gravida med.

Framför de mekaniska maskinerna försöker mor och dotter minnas tillsammans.

Modernautställningen kräver egentligen flera besök. Bara Ann-Sofi Sidéns videonstallation "Mitt land (Någonstans i Sverige)" är 38 minuter och visar den resa hon gjorde på hästryggen, från Stockholm till Wanås i Skåne, i fjol. Stillbilder och videoinspelningar bildar ett panorama över Sverige av i dag. Hästarnas långsamma tempo blir grunden till ett seende, en visibilitet som enligt Gertrud Sandqvist är gemensam för utställningens samtliga verk.

Hur ett konstverk skapas tillhör samtidskonstens vanligaste frågeställningar, enligt kuratorerna. Kajsa Dahlberg har egensinnigt och tack vare hjälp från snälla bibliotekarier fjärrlånat nästan alla exemplar av Virginia Woolfs "Ett eget rum" från svenska bibliotek. Från dessa böcker har hon kopierat läsarnas understrykningar och marginalanteckningar som hon sedan samlat i en ny egen utgåva av en roman som varit avgörande för många kvinnor.