Det ljusnar för de fria teatergrupperna
Efter många tuffa år verkar landets fria teatergrupper vara på väg mot en liten ljusning. Pengar är det fortfarande ont om, men några extra miljoner blev det när kulturrådet delade ut sina bidrag.
Och konstnärligt får de allt större inflytande.
° Sitta på golvet och känna på varandras känslor.
° Bo kollektivt och spela manifestteater.
° Attackera publiken och visa rumpan.
Se där, sådan är fortfarande mångas bild av de fria teatergrupperna. En bild som lever kvar från deras främsta storhetstid på 70-talet.
Då gick de hand i hand med proggen, med vänsterrörelsen och den alternativa kultur som växte fram inom alla konstformer.
Narren hette den allra första fria gruppen, sedan följde Jordcirkus, Fria Proteatern, Skånska Teatern och många fler.
Ett alternativ till de stela och hierarkiskt styrda institutionsteatrarna växte fram.
Men så kom 80-talet, proggighet var inte längre gångbart och många politiskt inriktade grupper lades ner.
De nya grupper som kom fram stod snarare för formmässig förnyelse än politisk sprängkraft. Teater Galeasen chockade sin publik med sex och våld, Teater Aurora utmanade med de stora idéerna.
Nu verkar form och innehåll ha mötts. Grupper som Teater Bhopa och Teater Salieri säger något viktigt om sin samtid samtidigt som de förnyar teaterformen.
De gör det i en ständig motvind. När kollektivism och alternativ kultur slutade vara heta begrepp i samhället började de tuffa tiderna för den fria scenkonsten.
Den ständiga bristen är pengar. De allra flesta fria grupper är helt beroende av bidrag från Statens kulturråd. Tillsammans med kommunala bidrag behövs det för att intäkterna ska räcka till.
År 2001 valde kulturrådet en ny linje. Med 14 extra miljoner att dela ut valde de att lägga större vikt vid en kvalitetsbedömning än tidigare.
Färre grupper har fått pengar, men vissa har fått större bidrag för att kunna betala ut löner. En strategi från statens sida för att få ut kulturarbetarna ur den a-kassa-jobb-a-kassa-cirkus som många lever i. Men för några gamla, väletablerade grupper har den nya bidragstrategin inneburit slutet för deras verksamhet. Nya Pistolteatern fick inte en spänn och tvingas lägga ner nu efter nyår. Romateatern på Gotland har en högst osäker framtid.
Även de grupper som får verksamhetsbidrag har svårt att klara sig. Kulturrådet konstaterar själva att de fria teatergrupperna konkurrerar på orättvisa ekonomiska villkor.
Jenny Aschenbrenner