Det är härligt att se skräcken växa fram
Teater
Lida av Simon Moore efter Stephen Kings bok
Medverkande: Ia Langhammer och Per Morberg
Regi, scenbild och kostymdesign: Göran Stangertz
Det var verkligen skräck, spänning och dramatik i Bokelundsskolans aula i lördags kväll. Sölvesborg har fått Riksteaterns Sverigepremiär för Lida. En nervkittlande pjäs, baserad på Stephen Kings skräcksuccé, med två skådespelare av högsta klass som spelade för nästan fullsatt salong.
Ia Langhammar som vi känner igen bland annat från TV-serier som En dag i taget, Pistvakt, Låt stå och Mitt i livet gjorde en stark rollprestation liksom motspelaren Per Morberg, känd bland annat från Rederiet, Fru Marianne och Svenska Hjärtan.
Ia Langhammar gestaltade en sjuk beundrarinna till en författaren, spelad av Per Morberg. Han råkar ut för en bilolycka på väg till sitt hotell och beundrarinnan, som är sjuksköterska, finner och tar hand om honom.
Hon för honom hem till sig där han blir hennes fånge. En kamp på liv och död startar. Men sjuksköterskan får total kontroll över honom eftersom han på grund av sina skador är beroende av henne. Hon manipulerar honom och han måste följa alla hennes nycker för att överhuvud taget överleva resultatet av hennes galenskaper.
Det var härligt att se skräcken suggestivt växa fram. Man fullkomligt sögs in i historien och slussades med i alla dess olika skiftningar, för det var inte bara skräck och spänning som serverades; de mycket snabba skiftningarna mellan galenskap och nyckfulla infall gav många situationer som lockade publiken till skratt.
Musiken av Ole Højer Hansen bestod ofta endast av piano eller en cello men var desto mer effektfull och höjde spänningen i lokalen på ett sofistikerat sätt. Ofta märkte man knappt musiken i scenerna eftersom de smälte så väl in i handlingen.
Göran Stangertz stod för en mycket skicklig scenografi där man kunde uppfatta världen utanför med hjälp av ljud- och ljuseffekter. Även regi och kostymer stod på Stangertz lott.
Jag vill uppmana alla att se detta fantastiska skådespel, en av de bästa pjäser jag sett.
Unni Zimmerdahl