Den vilda, otämjda författaren

° Vivi Edström

° Selma Lagerlöf

° Livets vågspel

° Natur och Kultur

För drygt fyrtio år sedan doktorerade Vivi Edström - senare professor i litteraturhistoria - på en avhandling om Selma Lagerlöf. I år ger hon ut en stor biografi över denna sin livslånga följeslagerska. Den heter Selma Lagerlöf, Livets vågspel, och inom genren tillhör den underavdelningen Liv och verk.

Vivi Edström vill rucka på vår invanda föreställning om Selma Lagerlöf som den blida sagotanten med harmlös smak för spökhistorier och istället ta fram den vilda, den otämjda och farliga författaren och privatpersonen.

Hon lyckas i stort sett i sin föresats och min bild av Selma Lagerlöf har vidgats och fördjupats under läsningen av denna massiva biografi.

Selma Lagerlöf hade en vilja som kunde försätta berg. Hon ville bli en stor författare. Hon ville bli rik. Hon ville återköpa det Mårbacka som släkten förlorat omkring 1890. Och hon blev en berömd, rik, nobelprisbelönad författare och akademiledamot med Mårbacka som sitt hem. Det var sannerligen "märkvärdigt", det ord som Vivi Edström kallar Selma Lagerlöfs nyckelord.

Den kallelse Selma Lagerlöf tidigt var medveten om bidrog till hennes starka känsla av isolering. Hon var naturligtvis ytterst sällan ensam i betydelsen utan sällskap utan förmodligen oftast omgiven av familj, släkt och vänner; hon fick smyga sig till lite arbetsro för skrivandet, familjen tyckte att hon slösade bort sin tid. Detta fick henne att känna sig oförstådd och utanför i hemmet. Hennes fysiska handikapp - hennes hälta - skapade ett annat utanförskap, som hon led av borta från hemmet.

Selma Lagerlöf upplevde sin tidiga inre ensamhet så starkt att hon många år senare kunde skriva till Sophie Elkan: "Den enslighet, som omgett mitt inre liv alltifrån barndomen, har nog satt så djupa märken i mig, att den aldrig går bort".

Det ensamma barnet söker ofta tröst och kompensation i berättelsernas värld och Värmland kunde verkligen förse sina barn med ett överflöd av skrönor, sagor, sägner, legender och spökhistorier. Med deras hjälp kunde Selma Lagerlöf fly i sitt inre. Men detta var inte nog, den yttre, den verkliga, flykten blev till slut en livsnödvändighet.

Så är också uppbrottet ett oerhört viktigt tema i författarskapet alltifrån Gösta Berlings saga. Uppbrottet var lika med kvinnofrigörelse. Läraryrket och författarplanerna ledde ut ur barndomshemmets påfrestande instängdhet. Det blev för Selma Lagerlöf en stor befrielse, trots att yrkeskvinnor på den tiden hånfullt benämndes medlemmar av "det tredje könet".

Vivi Edströms biografi över Selma Lagerlöf ger särskilt i början ett något rörigt intryck. Men detta försvinner gradvis och lämnar rum för beundran för hennes varsamma och diskreta sätt att närma sig sitt ämne. Vivi Edströms kloka närläsningar av Selma Lagerlöfs verk tar också udden av hennes ibland naiva förhållande till dagens litteraturvetenskapliga teorier.

Jag beklagar dock att endast det enklaste lilla personregister finns till läsarens hjälp och är även förvånad över att boken helt saknar notapparat.

Ylva Hedler

Fotnot: Vivi Edströms bok har nominerats för Augustpriset bland årets bästa fackböcker.