unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Pottholmen - från fattighus till miljonlägenheter

År 1821 inköptes Pottholmen av staden för att där inrätta ett fattighus - ”för att utrota tiggeriet, sörja för de åldriga och skröpliga, vårda de sjuka och undervisa de fattiga barnen för att göra dem till nyttiga medlemmar i samhället”.
Av de totalt fjorton olika byggnader som en gång fanns på fattighusområdet Strandgården, finns endast en byggnad kvar. Huset, som går under namnet "34:an", uppfördes år 1891 som manslogement.
Av de totalt fjorton olika byggnader som en gång fanns på fattighusområdet Strandgården, finns endast en byggnad kvar. Huset, som går under namnet "34:an", uppfördes år 1891 som manslogement.
Foto: Lasse Larsson

Första huset som inrättades för fattigvård var ett tidigare bränneri som då var nedlagt. Här sammanfördes kvinnor och män, barn och åldringar, sinnessvaga och sjuka. Förhållandena var miserabla.

Totalt innehöll Strandgården, som blev områdets namn, som mest fjorton olika byggnader.

Av alla de byggnader som en gång fanns på Strandgården finns nu endast en kvar, byggnaden som går under namnet ”34:an”.

Huset uppfördes år 1891 som manslogement, samtidigt uppfördes en cellbyggnad för sinnessjuka.

Under tidigt 1900-tal gick fattigvårdsanstalten, i folkmun, under namnet "Borgen". Bilden från runt 1920, är tagen från nuvarande Blekingegatan.
Under tidigt 1900-tal gick fattigvårdsanstalten, i folkmun, under namnet "Borgen". Bilden från runt 1920, är tagen från nuvarande Blekingegatan.
Foto: BLM

Långt in på 1900-talet mottogs ogifta mödrar på fattigvården, flera kom också att föda sina barn där.

Förövrigt var fattigvården tvungen bereda ensamma barn vård, tills dessa kunde utackorderas.

In på 1890-talet bestod frukosten alla dagar av sill och potatis, middagen av soppa med gryn eller mjöl och kvällsvard av gröt, på söndagarna bjöds även ärtor med fläsk.

I maj 2016 började man riva på Pottholmen för att bygga bostadsrätter. Man kan lite ironiskt säga att fattiggården förvandlats till boende i miljonklassen.
I maj 2016 började man riva på Pottholmen för att bygga bostadsrätter. Man kan lite ironiskt säga att fattiggården förvandlats till boende i miljonklassen.
Foto: Lasse Larsson

I maj år 2016 började man på Pottholmen att riva de kvarvarande husen från fattigvården för att bygga fastigheter med bostadsrätter.

Fastigheten som kallas "34:an" har adress Ottilia Adelborgs gata, men vem var hon?

Ottilia Adelborg föddes i Karlskrona den 6 december 1855 och dog i Gagnef, 81 år gammal, den 19 mars 1936.

Ottilia betraktas av många som skaparen av den svenska barnbilderboken, med bilder och texter på, för tiden, ett nytt sätt.

Ottilia Adelborgs första bok, Barnens julbok för Mamma och Småttingarne, gavs ut år 1885.

Hennes mest kända böcker är Prinsarnes Blomsteralfabet, utgiven 1892 och Pelle Snygg och barnen i Snaskeby, utgiven 1896.

Ottilia Adelborg sågs faktiskt som en inspiratör för Elsa Beskow, som hon var bekant med.