Med nytt system förlorar Karlskrona åtta miljoner
Statskontoret har gjort en översyn av det kommunala utjämningssystemet gällande individ- och familjeomsorgen (IFO).
Det förslag som på tisdag hamnar på regeringens bord innebär att Karlskrona tappar åtta miljoner kronor per år utifrån förra årets beräkningar, samtidigt som kommunen har en socialtjänst i akut behov av mer resurser. Närmare bestämt 40 miljoner kronor.
– Vi är förlorare. Förändringen missgynnar Karlskrona eftersom vi har en hög andel personer som lever på ekonomiskt bistånd, säger kommunens budgetchef Åke Karlsson.
Statskontorets utredning kommer bland annat fram till att variabeln "andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader" tas bort. Det är det som drabbar Karlskrona. I stället för att betala 30 miljoner kronor i kostnadsutjämning per år till andra kommuner blir summan 38 miljoner från 2016.
– Det kan bli en annan summa beroende på om vi får fler i arbete, men vi kommer att försämra våra totala intäkter. Det blir ett allmänt bekymmer för kommunen och om det ska lösas med besparingar eller höjd skatt blir något som den nya majoriteten får ta ställning till, säger Åke Karlsson.
För två år sedan gjorde man en stor förändring i IFO-modellen som redan då fick kritik för att den inte uppmuntrade till att få folk i arbete. Ju fler personer i långvarigt ekonomiskt bistånd desto mer pengar. Det är den kritik som Statskontoret nu tagit i beaktande och föreslår en rad förändringar som kan träda i kraft tidigast 2016.
– Karlskrona gynnades i den första förändringen. Samtidigt tycker jag att man ska se objektivt på förslagen. Det är viktigt att faktorerna är opåverkbara så att kommuner inte fifflar med siffror för att få ett bättre utfall.
Variabler som tas bort i förslaget:
Andel av kommunens befolkning med ekonomiskt bistånd längre tid än sex månader.
Andelen av kommunbefolkningen som bor i flerfamiljshus.
Variabeln om andelen invånare i långvarigt ekonomiskt bistånd har fått kritik för att vara särskilt påverkbar. Det är en av anledningarna till att den nu kan försvinna.
Ett urval av de variabler som föreslås ingå:
Andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen.
Andel lågutbildade födda i Sverige (20 till 40 år).
Barnfattigdom.
Kommunala utjämningssystemet
Utjämningssystemet syftar till att ge alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden.
Det består av tio olika delmodeller, en av dem är individ- och familjeomsorgsmodellen (IFO-modellen).
En grundprincip är att kommuner och landsting inte ska kunna påverka bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen.
