Länsarbetsdirektören går i pension
Det är den 1 april och dagen efter den stora avtackningen i länsarbetsnämndens hus intill en skirt vårlig Hoglands park. Länsarbetsdirektören packar ihop de sista sakerna, det som står kvar tillhör staten.
- Det känns bra att avtackningen är över, jag är inte lagd åt det hållet att jag vill vara i centrum, säger han och berättar samtidigt att hans skinnmöblemang troligen måste saneras från all tobaksrök som pipan orsakat under åren innan efterträdaren kan flytta in.
Piprökning omtalad
Börje Jönssons piprökning har också orsakat rubriker. När länsarbetsnämnden byggde ett rökrum på femte våningen så vägrade länsarbetsdirektören att ta hissen tre våningar upp för att få blossa på pipan. När han jobbar hårt så fanns inte tid till det. I stället byggdes ventilationen om, så att hans piprök på våning två sammanstrålade med rökrummets.
- Det spekulerades att det kostade 77 000 kronor att bygga om, men i verkligheten var summan 7 000. Jag trodde faktiskt det var ett skämt när BLT ringde mig och ställde frågor om rökningen, minns han med ett leende.
Börje Jönsson har varit Arbetsmarknadsverket trogen sedan han klev in som praktikant på arbetsförmedlingen i Nässjö 1958. Hans första uppdrag var att ordna fram gubbar som kunde börja jobba i trähusfabriken där det behövdes folk.
- En tom maskin gör att produktionen minskar och välfärden stannar upp, sa chefen till mig. De orden gäller faktiskt än.
Politiker i stället
Det var väldigt nära att Börje Jönsson blev politiker i stället för arbetsförmedlare. Han satt i SSU:s, socialdemokratiska ungdomsförbundets, förbundsstyrelse i åtta år tillsammans med Olof Palme, Ingvar Carlsson och Thage G Peterson. De tre blev politiker på toppnivå, men Börje Jönsson bestämde sig för att lämna politiken 1968.
- Jag har inte den där förmågan att orera som politiker har, konstaterar han. Jag är alldeles för rak i mitt sätt att prata.
När han kom till Blekinge 1985 var läget på arbetsmarknaden dystert. Ungdomarna flyttade härifrån och ingen flyttade hit. Blekinge var känt i hela landet som ett krislän.
- Den grundläggande orsaken var att Blekinge låg vid sidan om allfartsvägarna. Vatten söder om och stora skogar i norr. Det fanns ingen anledning att komma hit.
- Men Blekinge var ett av de län jag kunde tänka mig att jobba i. Jag gjorde lumpen här och jag kände mig hemma.
Ett tudelat län
Han ser Blekinge som ett tudelat län. Länet har lett varselligan, men av 4 000 varsel förra året, blev det bara 2 500, resten fick andra jobb. Blekinge kom också lindrigt undan IT-krisen.
- Men de som slogs ut från industrin under 90-talets nedläggningar har inte kommit tillbaka. De är äldre, har låg utbildning och blev långtidsarbetslösa.
Han har kallats för Röde Börje i folkmun, men slår själv fast att han aldrig medvetet använt politik i sitt jobb som länsarbetsdirektör. Han har försökt vara neutral i alla lägen. Under 80-och 90-talens uppvaktningar hos regeringen säger han att det var enklare att prata med statsminister Ingvar Carlsson eftersom han samarbetat med honom i SSU. Men i sak ledde det inte till några fördelar för Blekinge.
Förkärlek till Blekinge
- Thage G Peterson har alltid haft en förkärlek för Blekinge. Strategiska beslut som att lägga Boverket i Karlskrona kom till stor del till tack vare Thage G.
Soft Center i Ronneby, IUC i Olofström och EC i Svängsta är andra tunga etableringar.
Högst på listan bland statliga beslut sätter Börje Jönsson Lennart Bodströms besked om en högskola till Blekinge.
- Annars hade vi inte haft företag som Vodafone och Ericsson Software här i dag.
Det enskilt allra viktigaste som hänt för Blekinges positiva utveckling, är dock Berlinmurens fall 1989, enligt Blekinges före detta länsarbetsdirektör. Då blev länet Sveriges främsta port mot Polen och Baltikum. Turism, handel, godshantering är bara några av de områden som han pekar ut som fått ett enormt uppsving.
Småföretagare också
Han har hunnit med att vara småföretagare också. Hustrun Ingrid startade tillsammans med en kollega Min bizniz, en organiserad form av loppmarknad under tak öppen året runt. Efter några år fick hustrun nytt jobb och Börje Jönsson gick in som delägare. Innan han gjorde det hade han fått klartecken för bisysslan från sin generaldirektör.
- Det var en otroligt lärorik period. Byråkratiskt var det en fruktansvärd tid. Småföretag borde momsbefrias det första året eftersom det är jobbigt att bygga upp ett företag och det tar tid innan arbetet ger resultat.
Börje Jönsson fick snart ögonen på sig eftersom han på sin tjänstebil hade en dekal som gjorde reklam för Min bizniz.
- Jag hade inte en tanke på att jag gjort något fel. Arbetsmarknadsstyrelsens chefsjurist såg inte heller något antastligt i det, så den fick sitta kvar.
Bjudresa till Lübeck
Mest orättvist behandlad tycker Börje Jönsson att han blev när han blev anklagad för en bjudresa till Lübeck med Blekinge idrottsförbund. Länsarbetsnämnden hade samtidigt flera arbetsmarknadspolitiska projekt med BIF.
- Jag erbjöds att åka med, men både jag och hustrun hade själva betalat våra biljetter. Stormen la sig inte förrän jag visade upp kvittona.
Av den anledningen har han tackat nej till att delta gratis i premiärfisket i Mörrumsån den 1 april. Han har fiskat i Mörrumsån, men på egen bekostnad.