Kvarnens fördämning en tudelad fråga
Vattenytan ligger stilla på Kassabrosjön, förutom en liten skräddare som rusar över den glittrande vattenytan.
– Vi har lagt ner tusentals timmar på att röja här, säger Volker Schmidt som äger stora delar av den lilla sjön.
Hembygdsföreningen i Rödeby har med hjälp av så kallade LOVA–pengar kunnat röja fram Kassabrosjön. Ett femtontal personer arbetade under 2011 med att få fram öppet vatten. Vassen har röjts bort, stranden har fixats till och träd har huggits ner. Och borta vid bron finns en liten grillplats.
– Det har alltid funnits en liten sjö här på vinterhalvåret, men på sommaren torkar den ut och det blir bara en liten ränna med vatten, säger Jan Hammar från hembygdsföreningen.
Enligt Jan Hammar är den fördämning som finns vid kvarnen längre ner för ån en förutsättning för att vattenspegeln ska finnas kvar, även på vinterhalvåret.
– Men nu vill länsstyrelsen ta bort fördämningarna för att få upp öring från havet, men det finns inte vatten till det, säger Jan Hammar.
Länsstyrelsen har varit på plats och berömmer föreningen för det jobb de lagt ner. Men den gamla kvarnens fördämning som håller kvar vattnet saknar tillstånd och är alltså olaglig.
– Som det ser ut nu finns det inget tillstånd för fördämningen. Men jag hoppas att vi ska få till en lösning med ägaren till dammarna, säger Andreas Nilsson på länsstyrelsen.
Förutom tillståndet vill länsstyrelsen också värna de viktiga naturvärden som finns i Silletorpsån, exempelvis är flodpärlmusslan något unikt och den är helt beroende av öringen. En fisk som inte kan klättra förbi fördämningar.
Att vattenståndet är lågt i Silletorpsån är ett annat problem. Historiskt sett har det inte varit så.
– Det behövs mer vatten i ån och det är något vi på länsstyrelsen ska titta närmare på, säger Andreas Nilsson.
Orsakerna till det låga vattenståndet är flera, men två stora problem är att det görs stora vattenuttag ur Silletorpsån och att det finns många utdikningar invid hela ån.
För hembygdsföreningen kvarstår oron över att Kassabrosjön kommer att bli ett litet smalt dike i stället för en vacker vattenspegel om fördämningen tas bort helt.
– När man väl ska lösa fiskvandringsfrågan kan man rent tekniskt hitta en lösning som gör att det kan bli kvar en viss dämning, säger Andreas Nilsson.
? Den lever uteslutande i rinnande vatten, i allt från små smala skogsbäckar till stora breda älvar.
? Flodpärlmusslans fortplantning är mycket fascinerande. Den sker i juli. Då släpper hanmusslorna ut sina spermier. Honan får i sig spermierna med andningsvattnet. När äggen är befruktade stöts larver ut ur honans skal. Därefter gäller det för de små larverna att hitta till en örings gälar. De lever som parasiter i 9–10 månader på öringens gälar och när de blivit en halv millimeter stora musslor släpper de taget från fisken, sjunker ner till botten och gräver ner sig.
? Efter 8 år är den en centimeter stor och sticker då upp en liten bit ut bottenmaterialet.
? Först efter 15–20 år är den könsmogen, men kan sen fortplanta sig hela sin livslängd.
Källa: wwf.se
Havsöring
? Havsöringen börjar sitt liv då rommen kläcks på våren. Lekplatserna kräver strömmande vatten med lämplig grusbotten.
? Efter att rommen kläcks går fisken igenom ett antal faser först som larv, sedan yngel och småfisk och växer till sig under ett antal år.
? Vid slutet av sin uppväxt i sötvatten anpassas den till det framtida livet i havet. Den tar sig nerströms, ut mot havet. Detta sker på våren.
? Efter några år till havs återvänder havsöringen till kusten och älven eller ån för att leka. Detta sker under hösten.
? Havsöringen har förmågan att utnyttja det minsta vattendrag, förutsatt att det erbjuder lämplig lekbotten, inte drabbas av torka och att det är djupt nog att ta sig upp för.
Källa: www.skanskakustfiskeklubben.se
LOVA – lokala vattenvårdsprojekt
? Infördes 2009 och är ett särskilt bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder.
? Syftet är att få fram lokala åtgärder som förbättrar havsmiljön, i första hand genom att minska belastningen av näringsämnen.
Källa: www.vattenochhav.se
