Karlskronas nya gröna entré

Då är Skeppsbrokajen färdigbyggd och bildar stadens nya marina. Pottholmen byggs i etapper. Infarts­leden flyttas och runt det gamla fängelset, Vita Briggen, ligger en park med träd, en rondell för jämnare biltrafik och en gång- och cykelväg som ger möjlighet att tvärsa genom parken ner mot vattnet.

Höstterminen 2014 öppnar friskolegymnasiet i ett renoverat, ombyggt och delvis nybyggt fängelse.

Det första man lägger märke till när man kör in mot stan är den ombyggda norra flygeln som ska innehålla skolsalar och en restaurang, öppen för allmänheten, på det inglasade ­taket och affärslokaler på bottenvåningen.

Stora fönster och klättrande eller hängande växter på fasaden bildar pendang till grönskan och de höga träden i parken. Rastgården förvandlas till trädgård.

– Att expandera ett levande centrum ner mot tåg- och busstationen är jättegamla tankar, säger Karlskrona kommuns plan­arkitekt Kerstin Johansson. Det har diskuterats i minst tjugo år.

– För att inte säga ända sedan 1877 års regleringsplan, inflikar planchef Ola Swärd slagfärdigt.

Kerstin Johansson ler åt kvickheten och fortsätter sin tankegång.

– Detta är en viktig länk till Skeppsbron och Pottholmen. De urgamla affärs­stråken Landbrogatan och Kungsgatan och upprustningen av Hoglands park ger Karlskrona en ny huvud­axel. Plötsligt är området en del av stan. Jag är glad över att ett gammalt hus får en ny användning. All centrumbebyggelse är föränderlig över tid.

Ola Swärd håller med.

– Vi är positiva, säger han. Det har varit en svår resa, men nu är vi framme vid förslag till detaljplan. Bullret var den största svårig­heten att lösa, men till slut klarade vi även det.

– Det gamla fängelset ägs i?dag av ett bolag som vill förvandla det till gymnasieskola, alternativt hotell. Den vita byggnaden är ett landmärke för Karlskrona och måste till största delen bevaras utvändigt samtidigt som den öppnas.

Ett förlängt centrum med skolverksamhet, nya företag och bostäder innebär att massor av männi­skor året om kommer att röra sig i området.

Arkitekt Tore Paulsrud har kläckt idén om växter på fasaden mot norr.

– Det är ett ganska vanligt internationellt grepp med växter längs väggarna, säger han anspråkslöst. Jag tycker om tanken. Det gäller bara att välja hållbara växter som klarar klimatet. Mycket fönster och växter gör fasaden ­levande.

– I och med att det är ett fängelse vi bygger om är strukturen inomhus given. Där finns redan stora korridorer och lite mindre rum. Vi förbättrar hygienutrymmena och bygger en del nya. Vi behåller några mindre kök och det stora köket och matsalen utökar vi. Jag arbetar efter devisen så lite förändring som möjligt.

Mattias Liedholm har valt att sluta som rektor på Ehrensvärdska gymnasiet. Han satsar nu all tid på två vd-tjänster. Dels för det bolag som för några år sedan köpte fängelset för tio miljoner kronor, dels för friskolan UCS, United Continents International School, som ska flytta in i det.

– Skolprojektet handlar om integration, finansiärerna är från Indonesien, Singapore och Sverige. Hälften av eleverna kommer från länder utanför EU, den andra hälften från Sverige och resten av Europa, säger han.

– När skolan är fullt utbyggd kommer vi att ha 200 gymnasieelever. En del av skolan blir internat och vi välkomnar också gästande föräldrar.

I juni fattar miljö- och byggnadsnämnden beslut i ärendet. Skulle inte skolplanerna få godkänt kan Mattias Liedholm tänka sig att satsa på konferenscentrum, bed & breakfast eller hotell.