När Gunilla Sydsjö på 1980-talet arbetade som beteendevetare på kvinnokliniken i Linköping tyckte hon sig se en större hälsorisk för barn som växer upp med så kallade riskmödrar. Det berättade hon i går när hon var i Karlskrona för att föreläsa om hur man upptäcker och stöttar blivande mödrar med så kallat riskbeteende.

- De lokala politikerna trodde inte att den här problematiken fanns. Därför ville jag ge dem siffror för att visa hur verkligheten ser ut.

Hon startade en studie i vilken hon följde två grupper kvinnor från graviditet upp till dess barnen var 16 år. 78 gravida kvinnor med psykosociala problem ingick och även en kontrollgrupp med lika många gravida kvinnor utan psykosociala problem.

- Det blev väldigt tydliga resultat som visade att barn från indexgruppen uppvisade psykisk ohälsa och beteendestörningar redan vid fyraårsåldern medan i princip ingen från kontrollgruppen hade sådana tendenser.

I gruppen gravida kvinnor med psykosociala problem ingår i Sydsjös studie bland annat kvinnor med missbruksproblem, ensamstående kvinnor och lågbegåvade (intelligenskvot lägre än 70) gravida kvinnor.

- Vad vi vet är att barn från den här gruppen blir omhändertagna. Men de blir det ofta inte förrän väldigt sent, när barnen är fyra år. Man borde gå in tidigare, redan när kvinnorna är gravida, och bedöma om de psykologiskt klarar av att ha barn. Resultatet blir ändå att barnen blir omhändertagna när de är 4-5 år.

Alla var inte övertygade

Men alla övertygades inte av resultaten. Anders Karlsson, psykolog i Blekinge, ifrågasatte Sydsjös användning av begreppet riskmoder.

- Jag tycker inte att det verkar som om det är definierat i forskningsrapporten vad en riskmoder är, säger han.

Ett test som en barnmorska eller socialarbetare kan göra, menar Gunilla Sydsjö, är att fråga sig själv, skulle jag vilja lämna mitt barn med de här föräldrarna.

- Det borde också Janne Josefsson ha frågat sig. Skulle han lämnat sin hund där, frågar Sydsjö och passar på att ge en känga åt SVT-journalisten för hans granskning av Oskarshamnsärendet då en pojke med begåvningshandikappade föräldrar blev omhändertagen av socialtjänsten.

Godtycklig bedömning

Anders Karlsson tyckte att bedömningsgrunderna för riskmödrar var godtycklig.

- Det gör mig rädd när du säger så. Det låter otroligt godtyckligt. Någon kanske inte skulle vilja lämna barnet hos en svart förälder. Var ska man dra gränsen, frågade han.

Men Joakim Stenlycke från psykiatrin i Ronneby försvarade Sydsjös resultat.

- Det finns ett stort ideologiskt motstånd. Men då blandar man ihop att alla har lika värde med att alla har lika förutsättningar.

- Mina intentioner har aldrig varit att peka ut mödrar som redan är utpekade, sa Sydsjö.

Som en följd av Sydsjös forskningsresultat har man i Linköping byggt upp en särskild spädbarnsenhet för riskmödrar.