All personal BLT talar med, är missnöjd med alla politiker.

- Jag begriper inte det fria vårdvalet. Landstinget betalar 2 000 kronor per dygn för att de friskaste bland patienterna ska få den vård man tagit bort i Blekinge. Det skulle man kunna köpa in sjuksköterskor och läkare för och kapa halva vårdkön, säger överläkare Bengt Jernby.

- Det går inte att få tag i unga specialistutbildade kirurger eller gynekologer med de tunga jourpassen. Det är en generationsfråga. Dagens unga vill inte tillbringa större delen av livet på arbetsplatsen, säger urologen Magnus Fovæus.

- Det är inte många som vill bli gynekologer, säger Annelie J:Son Söderström, som just håller på att specialistutbildas till det.

- Vi är alltid rädda för att göra fel, säger hon.

- Gallstenspatienter får vänta så länge på operation, att de

ibland måste opereras akut, säger sjukskötaren Joakim Hermansson.

Märker inga köer

- Män med prostata kan må mycket dåligt psykiskt av att få vänta på prostataoperationer, säger han. Män i 40-50-årsåldern drabbas och kan få gå med både blöjor och katetrar innan de blivit opererade. Katetrarna kan orsaka sådan problem att de måste tas in akut.

BLT besöker avdelningarna vid förmiddagskaffet, där man träffas om det är lugnt. Det var det inte. Personalen kommer, kastar i sig kaffet och hastar vidare.

- Vi har operationer som väntar, säger överläkarna Henrik Forssell och Bo Ohlin, medan de slänger i sig kaffet och smörgåsen.

- Det mesta behöver förbättras, hinner de säga.

- Politikerna har ingen aning om hur vården fungerar.

- Jag hade Bernth Johnson med mig en dag. Han orkade inte hänga med och blev slut säger, Henrik Forssell.

På kirurgens finns många cancerpatienter. För de svårast sjuka finns en särskild palliativ avdelning. Inskrivna patienter får komma direkt till avdelningen vid behov. Det kräver mer resurser, men det har inte blivit några extra pengar.

Birgit Snaar är undersköterska.

- Vi märker inga köer. Här är alltid fullt, Jobbet är slitigt och tungt. Nu talas det om mer besparingar. Vi hinner inte med patienterna, som vi vill. De svårast sjuka måste vi alltid ha tid med, men då blir andra lidande.

Brist på läkare

- Vad jag vill? Inga mer besparingar. Fler undersköterskor och mer personal. Och så bättre lön och fler lediga helger. När vi jobbar jul, nyår och midsommar måste vi ha rejält betalt.

- Vi har brist på läkare, säger sjuksköterskan Joakim Hermansson. Alla tror att det alltid finns en läkare på en vårdavdelning, vilket det inte gör. De opererar eller har mottagning. Händer något akut, måste vi jaga runt. Det är långt ifrån alltid vi har en läkare på avdelningen.

- Vi behöver vara fler, säger läkarsekreteraren Elisabeth Karlsson. Vi har inte drabbats av nedskärningar, men vi har fått mycket mer att göra. Vi skriver alla journaler, servar, letar efter journaler, eftersom vi är de enda som har full behörighet överallt. Kuratorn och den nya canceravdelningen. dokumenteras.

Bengt Jernby är inte särskilt förtjust i politikers och massmedias fokuseringen på vårdköer.

- Det är de friskaste, som får vänta. Vad som glöms är att alla akut och svårt sjuka får bra vård omedelbart. För dem finns det inga köer. Svårt cancersjuka kan få vård i livets slutskede. För dem finns också den nya cancerkliniken i Växjö där de får smärtlindring med hjälp av strålning.