Vid terminsskiftet 2000/2001 föll klubban för en delning av Karlskronas gymnasieskola, Chapmanskolan - mot elevernas vilja.

I dag, när Karlskronas gymnasieskolor har inlett sitt andra läsår efter delningen, kvarstår fortfarande ett enat elevråd som verkar över skolgränserna.

- För mig är det fortfarande en enda stor skola, säger Sophia Ljungberg, ordförande i elevrådsstyrelsen.

Bjudit in friskolan Galären

Hon tillhör tillsammans med Olle Sohlin, Marcus Luthander och Hugo Aronzon, alla medlemmar i styrelsen, den sista generationen som gick på den stora Chapmanskolan.

För att stärka sammanhållningen har de även bjudit in friskolan Galären och TIME-gymnasiet att medverka vid elevrådsmötena.

- Vi kämpar för att på något sätt ena alla Karlskronas gymnasieungdomar. Vi blir mer slagkraftiga då, konstaterar Hugo Aronzon.

På det hela taget är de missnöjda med delningen.

- Det första läsåret har varit stökigt. Det blev mer spring mellan byggnaderna än innan, säger Olle Sohlin.

Inför delningen var de som gick på skolan rädda för ökade klyftor mellan olika elevgrupperingar. Marcus Luthander tycker att farhågorna har besannats.

- Det är mer rivalitet nu. Kanske kan vi motverka det genom att samla eleverna på de olika skolorna som vi gör nu, säger han.

Sophia Ljungberg är missnöjd med rektorernas sätt att arbeta för en starkare sammanhållning.

- Det känns mer som om de försöker isolera sina respektive skolor från varandra, klagar hon.

Märker inget missnöje

Mary Mathiasson är rektor på Ehrensvärdska gymnasiet. Hon har inte märkt något missnöje på sin skola.

- Allt är mycket smidigare nu. Tidigare gick det åt väldigt mycket tid till att hålla ihop den koloss som skolan utgjorde, säger hon.

På frågan om vad hon tycker om ett stort elevråd svarar hon att hon känner sig något kluven.

- Givetvis vore det smidigare med tre mindre enheter, men det är upp till ungdomarna själva, menar hon.

Hennes kollega Maria Persson, rektor på af Chapman, håller med om att tre elevråd vore att föredra.

Hon har heller inte märkt av några dåliga stämningar bland de som går på skolan.

Att det skulle finnas klyftor mellan olika elevgrupperingar är inget som hon har noterat, men hon medger att hon gärna hade haft mer kontakt med de andra rektorerna, om hon hade haft tid.

- Vi har stressiga scheman, så det blir tyvärr inte så många spontana sammankomster, säger hon.

Klyftor har alltid funnits

Johan Melin, rektor på Törnströmska gymnasiet, jobbade inte på Chapmanskolan innan delningen och kan därför inte göra några jämförelser.

- Klyftor mellan olika utbildningar har alltid funnits, men om de har ökat vet jag inte, säger han.

Han tycker att det kanske vore på sin plats med en undersökning bland eleverna angående delningen. När det gäller elevrådssituationen säger han att han är beredd att stödja den form som eleverna själva anser som bäst.

Beklagar röran

Chefen för utbildningsförvaltningen, Göran Palmér, tycker också att det är elevernas ensak hur de vill utforma elevrådet. Han erkänner också att första året efter delningen var något stökig, men att det nu kommer att ordna upp sig.

Sophia Ljungberg svarar med att ett stökigt år är ett år för mycket.

- Vi går bara tre år på skolan. Ett år betyder mycket för oss, säger hon.

Att rektorerna inte märkt av något missnöje tycker alla fyra visar på dålig kontakt med eleverna, något som skulle förbättras i och med delningen.

- Att skolan är delad går inte att gör något åt. Men vi kommer att fortsätta jobba för en bra gemenskap mellan skolorna, säger Hugo Aronzon.