unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Belos är bas för unikt räddningstest

Fartyget kan i princip rädda ubåtsbesättningar överallt i världen.
Nu används Belos i ett unikt experiment som kan få stor internationell uppmärksamhet.
Utanför tryckkammaren ombord på Belos sköts all övervakning av de besättningsmän som ingår i testet.
Utanför tryckkammaren ombord på Belos sköts all övervakning av de besättningsmän som ingår i testet.
Foto: Rebecka Signäs

Under 70 timmar vistas tio frivilliga besättningsmän i tryckkamrarna ombord på Belos. De simulerar en räddning där de tagits upp från en ubåt i ett fysiskt tillstånd där kroppen varit utsatt för ett övertryck och blivit mättad med kvävgas.

Den fingerade ubåtsolyckan har skett på 30 meters djup och Belos har skickat ner sin räddningsubåt och kopplat på sig på räddningsluckan. Så skulle det gått till i verkligheten om en riktig olycka hade hänt. Men i testet har de tio besättningsmännen gått in i tryckkammaren och under 36 timmar försatts i mättnadstillstånd.

Syftet med testet är att verifiera exaktheten i de mättnadstabeller som togs fram genom teoretiska beräkningar under 1970-talet. Dessa tabeller är i första hand till för att kunna ge en adekvat behandling av ubåtsbesättning som genom en olycka har utsatts för långvarigt övertryck.

Från den sekund som en besättningsman lämnar en ubåt tills han eller hon befinner sig i tryckkammaren ombord på Belos har personen kunnat behålla samma tryck genom miniubåten, in genom röret till Belos och via slussen in i kammaren.

Livet i kammaren består av fasta måltider. Mat, fika, mediciner och allt som behövs för att hålla personerna på gott humör slussas in och det finns alltid någon på utsidan som har kontakt med testpersonerna.

– Vi har medhörning dygnet runt. Minsta avvikelse i hälsotillstånd är viktig och läkarna gör korta besök i kammaren för att göra enklare hälsoundersökningar, förklarar dykeriofficer Per Henrik.

Alla rum i kamrarna har kameraövervakning och möjlighet till samtalskontakt. Vi som står utanför kan titta in genom små fönster, men även följa livet via skärmarna i kontrollrummet.

BLT får en chans att prata med en av de tio frivilliga inne i tryckkammaren, Jonas som är besättningsman på Belos i vanliga fall.

Hur får ni tiden att gå under 70 timmar i ett litet utrymme?

– Vi spelar kort, läser lite, sover mycket, äter och snackar skit. Det finns inte så mycket annat att göra. Men jag mår bra.

Tvekade du aldrig inför att vara först med ett test som aldrig gjorts tidigare?

– Nej, inte alls. Jag tänker inte på det. Jag har förtroende för att forskarna vet vad de gör med oss.

Tisdag morgon är testet över. Då är försökspersonerna fria att lämna tryckkamrarna, men den medicinskt ansvarige läkaren Marc Holmström kan redan nu säga att experimentet visar att tabellerna verkar ha en hög tillförlitlighet.

Vad kommer era fakta att få för betydelse för behandlingen av ubåtsbesättningar som utsatts för hög tryckmättnad?

– Vi får en unik exakthet i varje steg från dekompressionsstarten och genom varje fas under hela processen, säger Marc Holmström.

Och den kunskapen menar fartygschefen Torbjörn på Belos och ubåtsräddningsofficeren Joakim kan få spridning även till civilt dykeri.

Det som är avgörande för en räddning är att tryckutjämningen sker enligt en exakt tabell för tid och meter per timme.

7 bilder
enlarge