Klotter dyrt för skolorna

Klotter och annan skadegörelse har hittillls i år kostat kommunen 270 000 kronor. Värst är det på skolorna och polisen har svårt att få tag på de skyldiga.

Karlshamn • Publicerad 21 november 2005

Framför allt består skadegörelsen på kommunens skolor av klotter och krossade fönsterrutor. All skadegörelse polisanmäls automatiskt, men att få tag på den eller de som är skyldiga är svårt.

-Vi måste nästan ta dem på bar gärning i så fall, om de inte klottrat någon för oss välkänd signatur, säger Bo Olsson, närpolisbefäl i Karlshamn.

Om polisen skulle få fatt i de som gjort skadegörelsen riskerar de i första hand böter. Är de under 15 år blir det istället ett samtal mellan polis, barnet och föräldrarna.

Skadegörelse utbrett

-Det finns ingen speciell grupp ungdomar som gör det här. Skadegörelse är ganska utbrett, det kan egentligen vara vem som helst som ligger bakom det, säger Bo Olsson.

Sune Magnusson, driftansvarig på kommunen, tror inte att det i första hand är skolans egna elever som ligger bakom skadegörelsen.

-Jag tror inte att man klottrar eller krossar rutor på sin egen skola. I vissa fall är det äldre elever som gått på skolan tidigare, i andra fall är det elever från andra skolor som gör det, säger han.

Mest skadegörelse sker på Stenbackaskolan, Prästslättsskolan, Väggaskolan och Sternöskolan. Att just dessa skolor drabbats tror Sune Magnusson beror på att de ligger lite mer avskilt.

-Det rör sig inte så värst mycket folk där på kvällstid. Då blir skolorna ett tillhåll för ungdomar där de kan röra sig fritt och inte störas, säger han.

Begära extra bevakning

Att förebygga skadegörelsen är svårt. När kommunen upptäckt att det förekommer mycket klotter eller krossade rutor på en skola brukar de begära extra bevakning från bevakningsbolag. Även polisen brukar då ställa upp och patrullera lite extra.

-Så fick vi göra nyligen på Prästslättsskolan, men egentligen finns det inte mycket vi kan göra förrän skadan redan skett, säger Sune Magnusson.

Bevakningskameror

Bevakningskameror tror han dock inte mycket på.

-Vi har inte diskuterat det för problemen är väl inte så allvarliga, men visst är det jobbigt och onödigt när det händer. Våra underhållspengar hade kunnat användas till annat, mer nödvändiga reparationer av skolorna till exempel, säger Sune Magnusson.

Marita Kangestad

Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.