Julia Nilsson Rapping: Julia Nilsson Rapping: ”Var nöjd och skryt!”
När jag gick i lågstadiet hade vi någonting som hette “visasamling”. Man fick ta med en sak och berätta dess historia. En tog med sig en radiostyrd helikopter, en annan tog med sig ett pratande gosedjur. Jag tog med mig min nyvunna brottningspokal. Jag var jätteglad och stolt, det var ju min första pokal. Jag vet att jag var duktig på det jag gjorde och jag vet att åttaåriga Julia var överlycklig när hon fick sitt pris. Trots att jag efter det vunnit ganska många pokaler kan jag inte minnas att jag någon gång skrutit eller viftat med det i någons ansikte. Ändå har jag nu många år senare fått höra av gamla skolkamrater att det var det jag gjorde.
Varför är det inte okej att känna sig bra och att säga det rakt ut? Varför ska man hela tiden dra sig tillbaka och inte glädjas åt något som man har lyckats med? Varför ska man hellre trycka ner sig själv än att irritera folk? Vafan, sträck på dig! Var nöjd och skryt!
Vi människor har många regler att förhålla oss till, krav att uppnå och ramar att följa. Vi utsätts för mycket stress och press och vill ofta prestera och vara bra. Vi lägger jämt ner tid och slit för att få det resultatet vi vill. Det kan handla om betyg, idrott, jobb, utseende, ja, vi försöker praktiskt taget att mäta allt vi gör.
Samtidigt som vi själva vill göra så gott ifrån oss som möjligt, ska vi hela tiden vara lagom. Vi ska inte vara för bra, men inte heller dåliga. Har jag till exempel pluggat och jobbat hårt inför ett prov och sedan får ett bra betyg, vad är det då som hindrar mig från att vara glad? Är det för att jag riskerar att bli kallad “try hard”, “plugghäst” eller får höra att jag skryter?
Eller om jag nu kan gå på händer och tycker det är roligt, varför väljer jag då att inte göra det när vi har gymnastik? Varför lyssnar jag på rädslan om vad folk tycker? Och varför sätter jag mig i stället ner och väntar på nästa övning?
Jag och mitt lag spelade en fotbollscup för ett tag sedan, som vi vann med små marginaler. Vi var glada och sjöng och firade. Senare fick jag höra att några pratade om hur glada vi var, eller att vi var för glada. Jag kan inte sluta fundera på hur man ser lagom glad ut...
Grejen med att vara nöjd, stolt och att skryta är ju för ens egen skull. För ens egen självkänsla. Därför tycker jag att om du tycker något är roligt; gör det! Om du är bra på det; säg det!
