Fest i hela byn när Per fyller år
Per Stenfelts mamma Ingrid (född 1941), mormor Karin (1911) och mormors mamma Emma (1882) är alla födda den 13 maj. Men för snart 44 år sedan gick något fel.
– Jag föddes två dagar för tidigt och hade dessutom fel kön, säger Per Stenfelt och skrattar när BLT träffar honom i villan i Mörrum före födelsedagen.
Det blev fel, men ändå så rätt. Varje födelsedag hela livet har det flaggats för honom i byn och dessutom hålls ett stort kalas. Han är nämligen född på Mörrums nationaldag den elfte maj.
– När jag var liten fanns det faktiskt kompisar som trodde att det var mig de firade, berättar han.
Numera tycker han det är lite småkul, men som ung var det mest jobbigt.
– Då kom det alltid gäster för att fira mig, men jag ville ju allra helst ut på byn så de störde. Det brukade lösa sig så att vi fick fira mig hemma först och sedan fick jag ge mig ut, säger Per Stenfelt och fortsätter:
– Mest minns jag ärtrören och stinkbomberna. Året efter växte det alltid ärtväxter överallt i byn och det luktade alltid stinkbomber i matsalen i skolan. Men allt sånt är borta nu.
Han upplever elfte maj som större och viktigare förr än vad det är nu, men att dagen finns och är viktig är Per Stenfelt övertygad om. Notdragningen då män i hembygdskläder fiskar lax med not är fortfarande speciellt som lockar många. Det är en folkfest som ger en gemenskap i byn.
– Mörrum visar upp sig under den tid på året när det är som finast. Det är speciellt för ungarna att gå runt där med sparade pengar och handla och kanske får de också något extra från mor– och farföräldrarna. Det hör till och ger gemenskap, så har det alltid varit även om antalet marknadsknallar minskat.
– Som Mörrumsbo är det självklart att fira elfte maj. Det är tradition även om det inte går att köpa ärtrör och stinkbomber längre. Gräddbullar och Foppatofflor är nog det som går mest numera och plastiga leksaker lockar barnen. Själv brukar jag köpa kryddor, kanske någon rolig tröja med hårdrockare på och så köper vi lotter av föreningarna i byn.
– Ibland vinner man en laxbit och blir glad, ibland blir det en bit ål, men då blir jag inte lika glad.