De lämnade storstaden för att starta ett mejeri
Det är full aktivitet på Framtida Bruk som Nils och Claire Sjöström kallar sin gård. Där finns både en katt, hundar, höns och så klart getter. Men parets liv har inte alltid sett ut så. Innan 2015 bodde de i Stockholms innerstad och de är uppvuxna i förorter till Stockholm.
En dag kände de dock att de var färdiga med storstaden och ville ut på landsbygden. Akademiker som de är sammanställde de en lista med kriterier för deras framtida boende. De visade sig passa in på en gård i Slänsmåla utanför Svängsta, trots att de knappt kände till Blekinge.
– Nu skryter vi för varandra varje dag om hur bra vi har det här. Vår livskvalitet går inte att jämföra. Vi bor nära natur, djur, har höns, hundar och odlar egen sallad. Vi älskar det, säger Claire.
De köpte gården 2015 och flyttade in året därpå. Utan tidigare erfarenheter förutom en kurs de gått ett år tidigare skaffade de getter och påbörjade förberedelserna inför att starta ett eget mejeri med getprodukter.
I dag har gården 21 getter varav 19 mjölkas samt 27 killingar.
– Första året fick vi bara jaga getter. Vi hade inga bra hagar men nu har vi flera olika så att de inte blir uttråkade, berättar Claire.
En get ger inte lika mycket mjölk som en ko. Det handlar om 3,5 liter om dagen från den get som mjölkar mest jämfört med en ko som ger mellan 30 och 40 liter. Paret ystar mjölken var tredje dag och gör ostkaka och grillost av den. 100 liter mjölk blir 10 kilo grillost. Produkterna säljer de än så länge via konceptet Reko-ring och på marknader.
– Det är populärt med grillost. Det är kul att folk vågar testa och att de ser ett värde i att den kommer från våra getter från Slänsmåla, säger han.
Nils och Claire experimenterar en del nu och planerar att även sälja mögelost framöver.
Men det är redan mycket jobb med produktionen. De mjölkar två gånger om dagen och det tar åtta timmar att ysta. Samtidigt måste de än så länge ha jobb vid sidan av eftersom de inte kan leva på vad mejeriet ger. Förhoppningen är dock att en av dem så småningom ska kunna jobba enbart med mejeriet.
Det finns flera anledningar till att paret kallar gården Framtida Bruk. Planen var hela tiden att de skulle starta en egen verksamhet när de flyttade ut på landsbygden. De pratade därför om att registrera en domän "för framtida bruk". Dessutom har de som ambition att införa ny teknik och moderna metoder i det småskaliga lantbruket och mathantverket och tänkte de att de därför kunde döpa gården och verksamheten till Framtida Bruk.
– Visionen är att våra metoder ska bli användbara för fler som vill göra samma sak i framtiden, alltså ett framtida bruk, berättar Claire.