Arkitekt med tufft uppdrag "Gillar att snickra"

Arkitektyrket är mer än ett jobb. Emina Kovacic drar sig inte för att använda ordet kall när hon ska beskriva sitt förhållande till jobbet.

- Jag älskar arkitektur och har alltid gjort det. Sen har jag haft tur eller kanske flyt när det gäller jobb. Jag har befunnit mig på rätt plats vid rätt tid och fått bra kontakter.

Föräldrarna tyckte att hon skulle bli civilingenjör för som arkitekt var det svårt att få jobb i Bosnien. Men efter att ha flyttat till Sverige som 22-åring, sökte Emina in till arkitektutbildningen och blev antagen i Lund.

- Jag tycker om stadskärnan i Karlshamn. Det är något med Erik Dahlbergs rutnätsstad och med industrierna på andra sidan vattnet. Det skapar en spänning.

Lärde sig ifrågasätta Nu är Karlshamn ingen ny bekantskap för henne. För fyra år sedan vikarierade hon en period som planarkitekt här. När maken fick jobb i Ronneby, valde familjen att bosätta sig där och Emina fick en tjänst som planarkitekt där.

Uppväxt i Sarajevo och med en ständigt uppmuntrande mamma vid sin sida, lärde sig Emina tidigt att kritiskt värdera och ifrågasätta. Nödvändiga egenskaper för en arkitekt som både ska respektera det gamla och utmana genom att tänka i nya banor.

- När jag jobbade i Danmark tyckte de ändå att jag är typiskt svensk i mitt rättvisetänkande. Vi ritade ett bostadsområde med lägenheter och jag lät de små lägenheterna få stora balkonger med både öster- och västerläge medan de stora tjusiga lägenheterna fick mindre balkonger. Det tyckte danskarna var konstigt.

Hon är mycket förtjust i danskarnas förhållningssätt till arkitektur och formgivning. Holland är ett annat land hon gärna besöker för att få inspiration.

Mycket på gång För tillfället får resorna vänta för hon har fullt upp med att komma in i det nya jobbet. Trycket på Karlshamns plan- och byggavdelning är stenhårt sedan en tid tillbaka, just nu söker man ytterligare en planarkitekt.

- Jag tycker om att Karlshamn har tagit ett helhetsgrepp genom översiktsplanen. Här är mycket på gång och allra viktigast är nog att få fram fler bostäder.

Emina Kovacic ogillar den rådande slit- och slängtrenden där man spränger och jämnar för att anpassa platsen efter ett förproducerat hus i stället för att låta huset smälta in i miljön. Och hon önskar att alla kunde känna stolthet över sina hem, oavsett vilken tidsperiod dessa representerar:

- Varje period har sina värden. Hellre ett tidstypiskt 70-talshus med platt tak än att man försöker förvandla huset till något annat genom att bygga på ett tak.