Vi värnar om yrkesfisket

Jag läste för någon vecka sedan i Blekinge Läns Tidning att någon av medlemmarna i Sydkustfiskarna trodde att SYEF, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening, höll på att tyna bort.

Jag vill härmed avfärda dessa rykten å det bestämdaste.

Bara för att vi inte varje vecka upprepar samma saker i Blekinges tidningar behöver detta inte betyda att vi inte längre finns utan bara att vi för tillfället arbetar på ett lite annorlunda sätt.I stället för att ofta synas i massmedia har SYEF lagt ner mycket kraft på att ha informella kontakter med politiker och tjänstemän, hållit föredrag på bland annat svenska skogs- och lantbruksakademin i Stockholm i samband med bildandet av en grupp inom akademin som ska arbeta med fiskefrågor, föredrag i Göteborg, svenska naturskyddsföreningens seminarium i samband med avslutningen av Sveriges ordförandeskap i EU, aktivt deltagit i andra sammankomster som ska bidra till en positiv utveckling inom fiskesektorn bland annat i en arbetsgrupp sammankallad av miljödepartementet med mera.

SYEF har deltagit i en utredning om fisket i Skåne och Blekinge som respektive länsstyrelser är ansvariga för. Just nu håller vi på och skriver två remissvar till jordbruksdepartementet. Vi har varit intervjuade i radio och TV och i ett antal facktidskrifter som kanske inte läses av så många fiskare i Blekinge men våra rikspolitiker som är intresserade av fiskefrågor vet bland annat genom dessa tidningar vad SYEF tycker om gårdagens och dagens fiskeripolitik.

Dioxin

I den uppkomna dioxindebatten sparas det inte på krutet. Katastrof för blekingefisket sades det och visst blir det ekonomiskt kännbart för vissa blekingska fiskare men de som förlorar mest på ett eventuellt förbud på grund av dioxinhalten i fisken är industrifiskeflottan från Västkusten. Det är väl därför man skriker så högt. Om man ville skydda konsumtionsfiskarena så tror jag lösningen är enkel. En rekommendation om att inte äta ål, lax och sill oftare än att exponeringen av dioxin blir under gränsvärdena hos konsumenterna är en lösning som säkert skulle tilltala kompromissvilliga politiker, ett förslag som kommer till jordbruksdepartementet från SYEF denna veckan.

Varför är dioxinhalten enligt forskarna så hög i fisken?

Det vore intressant att få reda på om bottentrålarnas tunga redskap drar upp jättelika moln av bottensediment som påverkar dioxinhalten i fisken. Jag har inga vetenskapliga belägg för att detta skulle vara fallet men en undersökning av detta mycket känsliga ämne vore säkert på sin plats.

Jag vore tacksam om någon toxikolog skulle vilja skriva några rader i ämnet.

SYEF behövs

Att SYEF har behövts och kommer att behövas i framtiden är jag helt övertygad om. SFR som efter SYEF:s bildande försöker slå blå dunster i ögonen på alla och i det närmaste försöker se ut som rena miljöorganisationen är inte trovärdiga så länge man fortsätter att förespråka ett fortsatt storskaligt skarpsillfiske. Så även om man säger att man ska värna om konsumtionsfiskarena och de mindre båtarna så är det ett moment 22 att bygga upp Östersjöns torskbestånd till en nivå som är lämplig för ett långsiktigt hållbart fiske med hög lekbiomassa. Ett ständigt högt torskuttag kräver att det finns mat till den uppväxande torsken och då finns det inget utrymme för storskaligt skarpsillfiske.

Fler arbetstillfällen

Enligt SYEF ska alltså fisket efter torsk bedrivas på ett sätt som gör att torskbeståndet alltid är så stort så att torsken sköter om den största delen av det årliga uttaget av sill och skarpsill och inte industrifiskebåtarna. På så vis blir värdet av den fångade fisken högre än i dag och det blir betydligt fler arbetstillfällen, både hos yrkesfiskarena och bland de som arbetar med förädling av konsumtionsfisk. Volymerna av konsumtionsfisk kommer att bli så stora att transporter, hamnar, isverk och allt annat som hänger ihop med konsumtionsfisket kan hållas i gång.

Till er alla yrkesfiskare som fortfarande är med i SFR och som säger till mig att de tycker precis som jag men att jag skulle driva frågorna inom SFR, tänk efter ett litet ögonblick. Finns det verkligen någon av er som för ett ögonblick tror att de nödvändiga åtgärderna som krävs för att uppnå det jag skrivit ovan skulle få något gehör i SFR:s styrelse? För att uppnå verkliga förändringar krävs det att man informerar politikerna om verkligheten inom det svenska fisket och detta är inte möjligt om man är medlem i SFR.

Att SYEF skulle tyna bort är bara ett önsketänkande av vissa. Mig veterligen är det inga utav de som gått med oss som lämnat vår organisation och jag tror det kommer att dröja väldigt länge innan någon lämnar SYEF och går över till SFR men omvänt blir det säkert efter svaret på denna insändare.

För alla er som tycker det är tråkigt att SYEF inte synts så mycket i massmedia senaste tiden kan jag lugna med att det kommer att bli ändring på den punkten under den närmaste tiden. Så håll ögon, öron framför allt sinnet med det objektiva tänkandet öppet.

Bengt Johansson

förhoppningsfull ordförande i SYEF