Demens angår oss alla

Vem som helst kan drabbas av någon demenssjukdom. Det finns 180 000 människor som lider av en demenssjukdom. Tillsammans med anhöriga/närstående berörs närmare 1 miljon människor.

Vad är demens?

Demens är ingen vanlig sjukdom, utan ett samlingsnamn för symtom som tyder på att hjärnans funktion har försämrats. Symtom på demens är bland annat minnesstörning, språkstörning, svårigheter att känna igen personer, platser och svårighet att orientera sig och klara det dagliga livet. Den sjuke förändras mentalt, intellektuellt och känslomässigt. Demens leder till flera olika handikapp.

Det finns, sjukdomar som kan ge liknande symtom som demens och som går att bota. Därför är det viktigt att personer med demenssymtom tidigt kommer till utredning.

Demenssjuka är en svag grupp som ofta glöms bort i samhället. De kan inte själva föra sin talan utan är helt beroende av sina anhöriga. Många demenssjuka har inga anhöriga och måste då lita till vårdpersonalen. Anhöriga är ofta trötta och slitna. Utan anhörigas insatser skulle svensk äldreomsorg klappa ihop. De anhöriga sparar miljarder åt samhället. Men de får dåligt eller inget stöd av samhället.

Dyrt betala

Trots regeringens löfte om att satsa på "skola, vård och omsorg" har demenssjuka drabbats hårt när kommunerna och landsting skall spara. Massmedia tar med jämna mellanrum upp bristerna inom vården. Var fjärde åldring på särskilda boende är undernärd. På sjukhemmen är varannan undernärd. Fastspänningen på gruppboenden har fyrdubblats de senaste åren. Demenssjuka lämnas periodvis inlåsta nattetid utan personal. Personalnedskärningar har gjort att demenssjuka på många ställen har drogats ner. Anhöriga berättar om att det inte finns aktiviteter eller stimulans på boendena. Komma ut i friska luften ar det inte tal om. En hårt pressad personal sliter och får ta kritiken. Kritiken som i stället skulle riktas högre upp, till politiker och beslutsfattare som fördelar pengarna. Det sparas på demenssjukas bekostnad.

Forskarrapport

Senaste rapporten från Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum som är gjord av Ulla Gurner borde alla politiker läsa. Det är ingen munter läsning av en svart verklighet, men den är engagerad och lättläst.

Ingen av oss friska skulle drömma om att betala för en vara som vi inte får. Demenssjuka som arbetat en helt liv och betalat skatt i tron att få vård när de blev gamla lär nu dyrt betala för en vård de många gånger inte får! Skall de då betala hela avgiften? Demensförbundet stöder anhöriga till den demenssjuka kvinnan som håller inne med en del av avgiften till kommunen eftersom hon inte får den vård man lovat.

Fungerar

Fortfarande finns kommuner där vården fungerar. Men vem skulle vilja åka med det flygbolag som sade: "De flesta av våra flygplan landar precis som de ska, det är bara 20% som störtar?"

I Karlshamn har vi en bra demensvård, men det kan bli bättre. Önskemål i framtiden är en väl utbyggd dagvård som en del i avlastning för anhöriga, fler avlastningsplatser och mer personal både dag och natt, så att våra demenssjuka får en god och trygg omvårdnad och omsorg. Det är en trygghet för anhöriga/närstående att veta att det finns en bra personalbemanning.

I Karlshamn har vi 2 duktiga demenssjuksköterskor, en placerad på Brunnsgården, Lena Larsson, och en placerad ute på Östralycke, Lotta Ryberg.

De gör ett bra arbete och är engagerade i de demenssjuka och deras anhöriga. På våra boenden är det personal som är engagerade och gör ett bra arbete. Även i de övriga äldreboendena och i hemtjänsten gör personalen ett bra arbete.

Eva-Lott Jönsson