Det är lördag morgon när raderna skrivs och en man står och fiskar på andra sidan Ronnebyån samtidigt som bilarna kör runt, runt vår stad. Var är alla på väg? som den där mannen frågade sig i Roy Andersson eftertänksamma film Sånger från andra våningen.

Nu fick han napp för övrigt. Trodde fisken fastnat i åkröken bortom Systembolaget.

Det här är ingen sång, men väl en visa om att det är alltid kommer en morgondag. Varenda gång natten varit annat än öm och mild så vaknar man några timmar timmar senare, till en ny dag. Det är förvisso en himla tur att man överhuvudtaget vaknar och dessutom till en annan dag men varför är det mammas röst man hör varje gång.

-Som man bäddar får man ligga.

På fredagskvällen intog släkten en stuga vid Persborgsgölen för att fira en förtjusande kvinnas 40-årsdag och nu fick alla bandyvänner en knottrig boll i halsen. Gölen uppe på Hjortens höjder var Reddens stolta hemmaplan en gång. På den tiden gick det att spela bandy på sjöar och havsvikar runt om i Blekinge. I dag finns bara Fredriksbergs älskvärda bollklubb kvar, även om spelarna börjar tröttna på att vänta en konstgjord bana. Det är lite synd, för bandy är roligare än handboll, som varvsarbetarna borta i Karlskrona envisas med att spela och titta på. Som om underhållning är att se tio vuxna karlar springa fram och tillbaka och bilda mur framför målvakten och vänta på att någon ska trilla och tappa bollen.

Nu har han fått napp igen, förresten, fiskaren med grön keps som mitt i åfåran står. En liten stackare som nu har en krok i käften. Någon som vet varför hundar äter revben medan katter tuggar sill? Och vem lämnar en halväten pizza i kylskåpet här på jobbet timmarna innan helgklockorna klämtar?

Får jag äta resterna? Vad säger lagen om kylskåpsinnehåll i fikarum?

Sådana lagar finns, oskrivna men heliga.

Vissa skriver lappar, "Kerstins mjölk, rör ej!" Som om jag inte ser att det är mjölk, det står ju på paketet. Här säger lagen att mjölk, smör och sockerbitar tillhör alla. Å andra sidan krävs att man bjuder till ibland, inte bara tager utan också vittjar sedelklämman och giver. Skulle kunna nämna namn, men låter bli. Men skåningen jobbar på denna tidnings Sölvesborgsredaktion, har varit fotbollsmålvakt och bär varken hatt eller skriver om flygplan i spaltform.

En pojke från Kallinge, uppvuxen med flygvapnets tisdagsövningar, skriver aldrig om stridsflygplan.

Vi, förenade bybor, vet hur det känns när rutor dallrar och överljudsmotorer dånar in över byn. Trots att vissa av oss numera bor långt därifrån, fem kilometer i alla fall, glömmer vi aldrig tisdagskvällarnas öronbedövande oljudssymfonier. Och nu är klockan tolv denna lördag och det står två män och tittar på mannen som fiskar i vår å. Det är härligt att se människor så aktiva när det handlar om att få tiden att gå.

Pizzan står kvar i kylskåpet. Läser det finstilta i lagen. "Helgarbetarens rätt är att länsa skafferi, vara ledig på måndag och hävda sin rätt att på tisdagen inte ha den blekaste aning om vad som har hänt."