Vad som är nödvändigt

I oktober kan det helt enkelt vara nödvändigt att sätta sig ned och ingående studera den där tomatplantan på balkongen. Fortfarande finns det tomater, som håller på att mogna. Minst fyra stycken, noga räknat. De blir lite rödare för varje dag. Jag småpratar med dem och hejar på. De ska minsann inte känna, att de kvistar på sig förgäves. Att jag så småningom tänker äta upp dem är en förborgad hemlighet. Alldeles i närheten av plantan har en stor spindel spänt upp sitt nät. Tungt sitter den och gungar i kvällsvinden och iakttar alla mina rörelser. Vid minsta förändring kilar den in under det mörka balkongräcket.

Läste nånstans att det ska vara lika bra för välbefinnandet att betrakta fåglar, som att gå i olika terapiformer. Dessutom är det både billigare och enklare. Detta hade man ju kunnat räkna ut med det lilla förnuft, som man nu har fått till skänks. Skulle vilja säga, att det näst intill är nödvändigt att ge sig ut och titta på fåglar, när helgen kommer. Inte behöver man vara någon insatt fågelskådare för att känna glädje, när en sothöna ger sig till att springa på vattnet utanför Långö. Själv brukar jag sätta upp min fällstol i eftermiddagssolen vid strandkanten, veckla upp tidningen, somna till och vakna vid sothönsens trumpetande i vasskanten. Det är min egenterapi, om man säger. Håll fanan högt, ge dig ut med fågelkikaren och njut av fåglarnas eviga flykt. Du mår bra och det är gratis

Vad som också är nödvändigt att inse är att ingenting egentligen är nödvändigt. Åtminstone är inte allting som man tror, nödvändigtÉ man behöver inte energiskt hålla på att kalkylera, planera, förbereda, utvärdera och kontrollera. Ibland kan det vara nödvändigt att släppa det där ängsliga taget, den där kontrollen, som man tror håller självaste livet i schack. Helt enkelt koppla bort den där kalkylerande delen av hjärnan, som vet bäst, som kan divisionstabellen utantill på arabiska eller multiplikationstabellen baklänges på japanska.

Vad som är nödvändigt är ibland, att låta det där livet bli som det blir

- Ska det vara nödvändigt att bygga så dyra hus, att ingen kan bo i dom sa han som hade åkt in till stan från landsbygden som i lördags för att titta på de där snofsiga raggarbilarna, som körde i kortege genom stan.

Och vi stod där i vimlet, fast ändå lite avsides och tittade på de nybyggda hyreshusen längs Drottninggatan.

- De lär bli dyra och det är visst köpelägenheter inte för vanligt folk.

- Vanligt folk har pengar nuförtiden, sa jag liksom av nödvändighet. För visst har en del vanligt folk pengar, som jag sa medan andra också vanligt folk inte har pengar och inte kan köpa sig en dyr lägenhet.

- Men det finns folk, som inte har, som han som rest till stan sa

- Fast det är inte dom som köper de dyra lägenheternaÉ som jag sa. De som har pengar köper dyra lägenheter och de som inte har pengar köper inga dyra lägenheter. Lätt som en plätt. Och när det regnar manna har den fattige ingen skedÉ allt är sig likt.

Och livet går förhoppningsvis vidare av nödvändighet i slott såväl som i dyra lägenheter, billiga lägenheter, inackorderingsrum och uteliggarkvartar.