Januari-blandning

Nu gäller det för småbarnsföräldrar att vara på sin vakt ty Susanne Osten ska sätta upp en ny pjäs, för bäbisar! Den ska handla om befruktningen och har skrivits av en psykoanalytiker.

Ja, harrejavlar, som Kal och Osborn hade uttryckt det.

However, gläd dig du skattebetalare.

De små barnen, från sex månader till ett år, begriper ackurat hela pjäsen, förstod man på Susanne Osten när hon intervjuades i P 1.

-Men varför har inte en sån här pjäs satts upp tidigare, frågade den entusiastiske reportern otåligt.

-Vi är rasister, svarte Susanne Osten.

Ja, harrejavlar (repris).

Om det också ska komma någon snuskgubbe från Dramatiska Institutet och läsa porrnoveller för bäbisarna i anslutning till teaterföreställningen är i skrivande stund obekant, men det låter väl inte helt otroligt.

Det är synd om människorna, sa Strindberg och Spalten instämmer med tillägget, särskilt om barnen. Fast kanske måste man tänka om. Jag har länge ömkat barnen som redan i unga år, läs månader, måste inhysas på dagis och inte får vila vid sin moders bröst. Ingenting går nämligen upp emot att vid verkligt späd ålder få vila vid sin moders bröst. Senare i livet finns det förhoppningsvis andra bröst att vila vid.

Men nu börjar jag tvivla för om barn i dag är så försigkomna att de redan sex månader gamla kan tillgodogöra sig en teaterföreställning så klarar de väl dagis också. Jag har i vuxen ålder sett Shakespeareföreställningar på Dramaten utan att begripa stort mer än ett jota.

Men vistelsen på institution (dagis) är viktig för de små. Där kan de nämligen redan från början bibringas de rätta åsikterna, de åsikter som bestämts i Sverige; om natur, demokrati och facket tillexempel. När det sent i höstas debatterades för eller emot dagis hörde jag en expert ordagrant förklara vad förskolan planerat för de små barnen:

"Dom ska utvecklas för att utveckla sin egen personliga utveckling." Och det är ju när man tänker efter egentligen alldeles självklart.

Spalten erinrar härmed sina läsare om att vi nu lever i det Mångkulturella året. Jag vet inte vem som har kommit på det, men det finns ju så många "år" numera; Designåret och Handikappåret, Bukspottkörtelns år etc. Fast det mångkulturella året luktar nog lite Göran Persson, eller möjligen Mona Sahlin som skrudad i palestinasjal under valår brukar avpatrullera Rinkebys centrala delar. Inte vet jag om det är riktigt sant, men elakt folk säger så.

För egen del är jag inte så tänd på mångkultur varför jag håller mig till den gamla vanliga utan att för den skulle förmena någon att fixa sin egen kultur. Jag vet ärligt inte vad som avses med ordet "mångkultur", är det ett mischmasch av allting, är det lutfisk-kebab, slöjor eller vad är det? Låt tusen blommor blomma, det är mitt förslag.

Ett annat förslag jag vill torgföra är att vi utan åthävor låter januari löpa så fort den kan och sedan försvinna ut till vänster. Ornitologen och bokhandlaren, Johnny Karlsson, leder vinterfågelvandring i Olofström i morgon och vittnar i BLT om att flyttfåglarna redan börjat återvända. Hugnesamt, hugnesamt.

Får man besvära om en fin helg? Tack.