Ettan

Bilmässa med en massa marknadsföring och pengarullning

Ettan Artikeln publicerades

Det är dags för bilmässa igen. Denna gången i Paris och bilvärldens blickar riktas mot den franska huvudstaden. Vad händer egentligen bortsett ifrån att en fruktansvärd massa pengar rullar?

Naturligtvis är själva kärnan marknadsföring. Man visar upp sina produkter för allmänheten. Dels direkt till de som går på mässan, vilket är väldigt många människor, och dels via oss journalister. Inför en mässa får vi massor av pressreleaser. Tillverkarna lägger ner massor av krut på att informera oss så att vi informerar er läsare. Man är strategisk med hur man paketerar sin information, när man skickar ut den och till vilka.

En del skickar bara lite, andra skickar massor och vi har att gallra. För egen del går jag igenom och skriver om releaserna så de blir mer konkreta och mindre reklammässiga. Min papperskorg innehåller mängder av ord som: "klassledande", "överlägsen", "mycket bra" och så vidare.
Volvo har läckt och offentligt visat upp allt mer av sin C30 för att bygga upp förväntningarna inför premiären för oss journalister i Europa. Man ordnar en samtida avtäckning, i Paris och Stockholm, av en bil som man redan släppt bilder på och nyfikenheten är stor. Det är inte varje dag som Volvo visar en helt ny bil i en ny klass.
Det går bra för Volvo och det är bra för Sverige även om företaget har en utländsk ägare. Bilindustrin är motorn i industrisamhället och det förklarar till viss del varför sådana extrema summor läggs ner på marknadsföring typ mässor. Det förklarar också varför politikerna oroar sig när det går dåligt med bilförsäljningen och i förlängningen kan gå in med stödåtgärder för att locka ny eller hålla kvar befintlig tillverkning. En tillverkning som i västvärlden är utsatt för hårda rationaliseringar för att möta en tuff priskonkurrens från låglöneländer. Nu senast var det bud om stora uppsägningar inom Peugeot och Citroen. Snacka om att det kommer att bli protester i Frankrike.

Tuffast av allt är insikten av att ingen regering vågar ta till krafttag för att styra över biltillverkningen till "tråkigare" men förnuftigare och mindre resurskrävande fordon eftersom det skulle hota den inhemska tillverkningen och därmed arbetstillfällen och slutligen landets ekonomi. Ingen politiker vågar ta första steget så vi är alla med på samma "Road to hell". Ingen vågar stiga av förrän tåget stannat av brist på bränsle.