Vad blir slutnotan för det spektakulära bygget?
Det handlar om arkitekt-, andra projekterings- samt en rad övriga utgifter, vilka tillsammans med kostnaderna för grundarbetena – 22 miljoner enligt projektledaren Samuel Henningsson – kan summeras till ovannämnda utgiftsberäkning. Detta alltså innan ens byggnationen av det hus, som skall förse kommunen med sjuhundra nya arbetsplatser, ens är påbörjat!
Det betyder att en sjättedel av de 300 miljoner, som kommunfullmäktige budgeterat för hela projektet, redan är förbrukad. Samtidigt beräknar byggnadsexpertis att totalsumman för satsningen på piren kan uppgå till omkring en halv miljard. Det bör betonas, att det rör sig om beräkningar och uppskattningar i siffror. De kan vara såväl något lägre som högre. Arbetet med att blottlägga ekonomin har inte varit enkelt.
SCB:s statistik över byggkostnader visar nämligen att bruttokostnaden per kvadratmeter bostadsarea för lägenheter i flerbostadshus var 36 000 kronor i landet utanför storstäderna redan 2017. Då bostadsarean är mindre än bruttoarean, kan man genom en multiplikation med 0,8 få fram en kvadratmeterkostnad på 28 800. Märk väl att det då inte alls handlar om komplicerade byggnadsprojekt och att siffrorna inte är färska. Cirka 40 000 kronor per kvadratmeter kan kostnaden för huset på piren beräknas till, enligt expertisen. Från skilda håll har jag informerats om att den avsatta totalsumman på 300 miljoner är alldeles för liten, med tanke på att huset totalt omfattar cirka 10 000 kvadratmeter.
Det finns också sakkunniga som tycker att den offentliggjorda kostnaden för det omfattande grundarbetet på 22 miljoner är alltför låg. Men siffrans är ju projektledarens och gäller förstås då.
I övrigt lägger denne locket på vad gäller alla frågor om hur stora belopp från skattebetalarna som hittills pumpats in i det spektakulära projektet. När jag i förra veckan ställde frågor till honom, om det var riktigt att exempelvis arkitektkostnader erlagts med början redan 2010, blev svaret att jag inte skall fiska i vatten, där jag inte får göra detta.
Stefan Nilsson, Karlshamnsfastigheter AB:s VD, har via e-post meddelat, att inga ekonomiska uppgifter lämnas, innan upphandlingen är avslutad. ”Siffror lösryckta ut sitt sammanhang blir till ren desinformation vid försök till uttolkning”, skriver han och meddelar att bolagets styrelse vid sitt sammanträde den 4 juni skall fatta slutgiltigt beslut om projektets vidare hantering.
Ja, då ställs Nilssons chef, styrelsens ordförande Andreas Saleskog (S), inför ett dilemma: skall han fortsätta det ekonomiskt våghalsiga och av många dödsdömda projektet och därmed riskera sin framtida politiska (kommunalråds)karriär? Eller lugnt och lågmält reducera dess omfattning, alternativt lägga ned det helt och svälja förtreten med det bortkastade mångmiljonbeloppet – pengar som mer än någonsin hade behövts i skolan och den sociala omsorgen. Och vad säger Per-Ola Mattsson (S), kommunens reellt högst ansvarige politiker?
Bengt Olof Dike
