Debatt

Upprepa inte misstagen från mitten av 1900-talet!

Debatt Artikeln publicerades
Vi måste värdera Karlskrona för att sätta krav på uppdragstagare att anpassa sina förslag till den miljö som redan finns här, oavsett om de är så kallade “stjärnarkitekter” eller inte.
Foto: Patric Söderström
Vi måste värdera Karlskrona för att sätta krav på uppdragstagare att anpassa sina förslag till den miljö som redan finns här, oavsett om de är så kallade “stjärnarkitekter” eller inte.

Att bygga storskaliga lådor på Trossös bästa tomter är inte bara fantasilöst. Det är ett effektivt sätt att slarva bort ett unikt världsarv och att upprepa misstagen från mitten av 1900-talet.

Decennier innan jag föddes drog en rivningsvåg över Sverige. I ett försök att modernisera och förbättra den dåliga levnadsstandard som för många var vardag jämnades i stort sett hela städer med marken. Karlskrona var inget undantag. I kvarteren runt Amiralitetsgatan, på Möllebacken och längs Norra Smedjegatan finns inte mycket kvar som skvallrar om den trähusbebyggelse som en gång dominerade.

För den som likt mig tycker om att gräva i arkiv och hittar gamla foton på dessa vyer är förändringen hjärtknipande. Självklart fanns ett behov av att göra människors liv mer drägligt. Men nog fanns det en bortvald medelväg mellan slitna träkåkar och total ödeläggelse? Ett skräckexempel är när tre påkostade sekelskifteshus (Elftmanska, Anderssonska och Björkmanska) år 1966 och i modernitetens namn revs längs Ronnebygatan för att ge plats åt varuhuset EPA. Åhlénshuset står kvar än i dag och jag har aldrig hört någon säga ett positivt ord om det.

Nu byggs det för fullt i Karlskrona. Och fler planer smids. Ett kulturhus på Stortorget, bostadsrätter i Krutviken, ny flygel till Scandic-hotellet. En stark 50-talsbris verkar ha dragit in över Trossö; alla förslag är i modernistisk låd-stil. Det märkligaste tycker jag är att dessa byggen målas ut som blivande attraktioner som “ska sätta Karlskrona på kartan”. Åker ni till Rom, Paris, Berlin eller London för att beundra fyrkantiga nybyggen? Antagligen inte. Turisterna kommer med största sannolikhet till Karlskrona för att uppleva det ursprungliga världsarvet och vår skärgård.

Bland förespråkarna för dessa nybyggen hörs ofta uttryck som “naturliga årsringar”, “förtätning” och “tillväxt”. Jag tror inte att någon i debatten är emot att Karlskrona utvecklas och lockar fler invånare. Frågan handlar om hur det görs. Att bygga storskaliga lådor på Trossös bästa tomter är inte bara fantasilöst. Det är ett effektivt sätt att slarva bort ett unikt världsarv och att upprepa misstagen från mitten av 1900-talet.

Byggnader som Scandic och Länstyrelsehuset gör inte staden unik - de är i samma stil som nybyggen överallt i Sverige. Det unika vore att byta ut den trendiga lådarkitekturen mot något annat. En arkitektur som harmoniserar med äldre bebyggelse men har moderna lösningar. Vi måste värdera Karlskrona som stad högt nog för att sätta krav på uppdragstagare att anpassa sina förslag till den miljö som redan finns här, oavsett om de är så kallade “stjärnarkitekter” eller inte.

Likt Roland Hansson (BLT den 21 januari “Bygg inte sönder Trossö”) har jag på mina stadsvandringar aldrig hört en turist berömma något av Karlskronas nybyggen. En reaktion från Stumholmskanalen i somras var istället: “vilken tur att Stumholmen var militär så länge, annars hade nog allt rivits vid det här laget”. Låt oss skapa en världsarvsstad som snyggt och värdigt går in i framtiden.

Matilda Skoglöw

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.