Debatt

Sluta aldrig fråga​ hur barnet mår.

Debatt Artikeln publicerades
”Ingen medicin kurerar det traumatiska tillstånd som sorgen innebär för barnet”, skriver Hanna Linde.
Foto: Ingvar Karmhed/TT
”Ingen medicin kurerar det traumatiska tillstånd som sorgen innebär för barnet”, skriver Hanna Linde.

I veckan inföll internationella dagen för barn i sorg. För mig är det ett ämne som vi pratar alldeles för lite om.

Varje dag förlorar cirka tio barn i Sverige en förälder. Varje dag dör ungefär ​tre ​barn, som efterlämnar syskon, klasskamrater och vänner. Sammantaget är det många barn som bär på sorg. Kunskapen om vad de går igenom är låg. Men en sådan förlust kan få allvarliga konsekvenser om de drabbade barnen inte får rätt stöd, inte får bearbeta förlusten och livsförändringen. Det är svårt att hjälpa ett barn att leva vidare när tillvaron rasar. Det krävs förberedelser, resurser och energi. Samtidigt så är det inte enkelt för en kvarstående förälder eller anhörig att hjälpa då hon eller han själv kan vara bedövad av sorg.

Ingen medicin kurerar det traumatiska tillstånd som sorgen innebär för barnet. ​Sorg är ingen sjukdom​, utan ett oerhört svårt livsvillkor. Den har många ansikten. ​Man brukar säga att barns sorg är randig eftersom den kommer och går: ena stunden ledsen, i nästa stund leka och vara glad. Det är en ​överlevnadsstrateg​i för att klara tillvaron när det värsta har hänt.

Tidigare trodde man inte att små barn sörjer. Vi vet bättre i dag. Eller? Tonåringar som sörjer och samtidigt klipper navelsträngen från föräldrar är oftast måna om att klara sig själva. Kompisar är viktigast och skolan kräver mycket. Eftersom man ser dem som nästan vuxna (men samtidigt fortfarande som barn) kan se ut att klara sig bra. Då kan det lätt bli att de hamnar lite vi ”sidan av” med sin sorg. De avvisar ofta erbjudande om stöd. Det gäller att inte missa dem utan vara lyhörd för deras behov.

Sorg kan yttra sig genom sömnproblem, sämre skolresultat eller håglöshet. Ibland kan det ta flera år innan sorgearbetet börjar. Koncentrationssvårigheter, trötthet och aggressivitet kanske inte har kopplats till barnets sorg och förlust – som skett flera år tidigare. Många tror att sorgearbete klaras av ganska snabbt inpå förlusten.

Ett barn som förlorat en nära anhörig eller en annan viktig person kan få problem i framtiden. Om sorgen är obearbetad kan barnet behöva prata om den i sin nya utvecklingsfas.

Hur pratar man med barn om sorg?​ Alla barn är olika och klarar olika mycket beroende på ålder och mognad. När ett barn ställer frågor, använd deras ord. Prata så att de förstår. Berätta inte mer än barnet frågar om. Ofta räcker det att höra lite grann. Tids nog kommer nästa fråga. Oftast sker bearbetningen i leken.

​Ljug aldrig​ för barnet för att skydda. Barn tål sanningen. Stäng inte ute barnet. Att skydda av omsorg blir aldrig bra. Sluta aldrig fråga​ hur barnet mår. Efter ett dödsfall frågar många vuxna hur barnet mår, men efter ett tag avtar frågorna. Barnet kan då känna att omgivningen glömt bort den som inte finns med oss längre. Så bjud in till samtal.

Sorgen går aldrig över. Det kanske låter skrämmande men man ska aldrig önska att den går över, eftersom det är ett så stort trauma och en viktig del av barnets liv. Men man kan lära sig att leva med den på ett bra sätt. Och du, som vuxen, är viktig vilken relation du än har till barnet.

Hanna Linde

Certifierad sorgebearbetare och mamma till två barn som förlorat sin pappa i dödsfall.

För föreningen Virago

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.